Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kosmopolitisk ras, voro de
skandinaviska folken också utsedda att deltaga i
detta stora värf, och att det var
‘männen af folket’ förunnadt att här i
synnerhet erhålla fria tyglar för sin
utveckling. Hvem kan icke tydligt se de
nordiska brödrafolkens prägel på hela
sam-hällsandan i den nya verlden?
“Vi vore glömska om vi ej med
tacksamhet erkände det myckna goda, som
fäderneslanden skänkt oss från den
späda barndomen till den stund vi sade
dem farväl; vi vore ovärdiga våra fäders
namn och minnen, 0111 vi ej högaktade
och älskade som en kär moder den
oförgätliga fosterjorden — och Eder,
dess värdige representanter, såsom våra
iränder och bröder.
“Eder närvaro bland oss är en stolt
tilldragelse, och minnet deraf skall
bevaras som ett af våra angenämaste.
“Och när I återvänden till de kära
etällen, der vi togo de första stegen på
lifvets skiftesrika bana, så medfören kära
helsningar från oss alla. Sägen våra
fränder att vi äfven lära våra barn att
älska våra folk och land i Nordanriken,
ehuru de aldrig sett dem. Och sägen
dem att långt ute i den vida Vestern vid
Hiawathas leende vatten och
hundratals mil derbortom finnas vänner och
bröder i hundra tusental, hvilkas trohet
och kärlek hvarken tid eller afstånd har
förminskat.”
Mattsons tal besvarades af öfverste
Lilliehöök. Dernäst i ordningen kom
doktor O. A. Fliesburg, hvilken
uppläste ett för anledningen af honom sjelf
författadt poem.
Redaktör Husher talade för den del
af den skandinaviska Chicago-pressen,
som hade visat sin uppmärksamhet mot
Minneapolis genom att såsom gäster
med extra tåg hitföra de skandinaviska
militärerna.
Den norske festtalaren var professor
Breda, som besvarades af öfverstlöjtnant
Nyquist, och för danskarne talade herr
C. Neuman, hvarpå svarades af löjtnant
Falkenberg.
—21
Det musikaliska programmet af Miss
Emma Nilsson, professor G. Johnson
och professor J. L. Hjort blef väl
emot-taget.
Följande morgon togos gästerna åter
om hand och kördes i vagnar från West
Hotel genom den förnämsta delen af
staden, hvarefter ett besök aflades i
ex-positionsbyggnaden och tafvelgalleriet.
Tiden var nu inne för tågets afgång till
St. Paul, hvarföre kosan stäldes till
Union Depot, der under ömsesidiga
välgångsönskningar och hurrarop, värdar
och gäster skiljdes från hvarandra, de
senare för att aflägga ett besök i vår
systerstad St. Paul.
Festen var särdeles lyckad, då man
tager i betraktande att komiteerna
endast hade fyra dagars beredelsetid.
Upprepade gånger försäkrade flera af
militärerna att de alltid skulle behålla
Minneapolis i kär hågkomst och tvenne
af underofficerarne yttrade att så snart
de uttjent sin kapitulationstid derhemma
var det deras fasta föresats, att resa hit
och slå ner sina bopålar härstädes, ty de
hade nu fått en helt annan föreställning
om Amerika än de förut haft.
250-ARSDAGEN.
En hej dundrande fest kan man med
skäl kalla firandet af 250:de årsdagen af
svenskarnes ankomst till Amerika. På
ett ståtligare sätt har “Svenskarnes
dag” aldrig firats i Amerika.
I mediet af Juli år 1888 lästes följande
upprop i de svenska tidningarne:
“Massmöte.—Härmed inbjudas alla
svenskar i och omkring Minneapolis,
Minnesota, att möta lördagen den 21
Juli, klockan 8 e. m., i Svenska
Lutherska Augustana-kyrkans undervåning,
hörnet af Eleventh avenue och Seventh
street south, för att vidtaga
förberedande mått och steg att i sammanhang med
‘Minneapolis Industrial Exposition’ fira
den 250:de årsdagen af svenskarnes
ankomst till Amerika.
Carl J. Petri, pastor för Lutherska
Au-gustana-församlingen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
