Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se dig försvinna uti sjön, och se’n
Få se dig välbehållen strax igen.
Skönt är det till att se dig ystert simma
Och tumla om, så lefnadsfrisk och glad.
Du skrämmer fiskarne, som kring dig
stimma;
För dem du syns precis som en najad.
Och fast du mycket nykter är på land,
Så tar med dem en kallsup du ibland.
Man sagt om dig, och jag har tecknat
opp’et,
Så du kan höra det, ifall du vill:
Man sagt, att städs’ du “lefver uppå
hoppet”,
Och det kan ingen menska neka till.
Men som din ställning vanligtvis är hög,
Så öfverser du nog, ifall jag ljög.
Och om du “vatten öfver hufvud tager”,
Så rör det ingen annan, vill jag tro.
“Renhårig är du dock: ity du tvager.
Din kropp, der Ägirs fagra döttrar bo,
Men akta dig för flickorna, min bror;
De äro farligare, än du tror.
Men när du slutligen är gammal vorden
Och uppå tornet står en vacker dag.
Då vemodsfullt du skådar ned mot jorden
Och känner dig i benen något svag.
Då sorgset är ditt sinne, trött din håg,
Och du har ledsnat vid den muntra våg —
Då skola ett par silfverhvita vingar
Utväxa i ett nu ifrån din kropp.
Och ut i rymden lycklig du dig svingar
Mot himlen blå — ej nedåt — går ditt lopp,
Der plaskar du i lifsens klara elf–
Men då får Boedtker* börja dyka sjelf.
Joseph Leuvenmark afled i San
Francisco (af blodstörtning) den n:te
Mars 1894. Han var omkring 33^2 år
gammal och broder till Nils
Löwen-mark, den präktige och allmänt
omtyckte basen i Luttemanska sextetten.
TREHUNDRAARS-JUBILEET.
Tre hundra-års-jubileet, den 22:dre och
23:dje Maj 1893, var den största fest
som någonsin fiiats af våra svenska
lutheraner. Väldiga skaror af svenska
män och qvinnor från alla delar af
Minnesota, North och South Dakota och
Wisconsin hade kommit till Minneapolis
för att fira det tre hundra-åriga minnet
af “Upsala mötes beslut,” fira minnet at
det epokgörande möte, som hölls i
Upsala år 1593, hvilket inom den svenska
reformationshistorien har en ännu högre
betydelse än den bekanta riksdagen i
Vesterås år 1527. Denna senare
betecknar nemligen mera en politisk frisägelse
från beroendet af Romas påfvestol, hvil-
*Mr. Leuvenmarks affärsföreståndare.
ket under Kalmar-unionens stormiga
tider ofta visat sig synnerligen ödes-och
olycksdigert för vårt land. På mötet i
Upsala var det en religiös
myndighetsförklaring af den reformerade svenska
kyrkan, som egde rum: det gälde här
bestämmandet af lära och kyrkoordning,
ej som förut reduktion af kyrkogods
och indragning af kloster. Målet var
sålunda högre, mera ideelt. Hela
reformationens stora befrielseverk stod
nemligen år 1593 på spel. Utan detta
möte skulle sannolikt ännu katolska
kyrkans trostvång hvila öfver oss alla.
Och vi skulle icke som nu kunna fritt
diskutera hvad som är den rätta
uppfattningen af bibelns ord, än mindre
bilda dissenterande samfund på grund af
särskilda meningar om ett och annat.
Den strid som pågick hade med stor
visshet tagit ett för frihetens och
utvecklingens sak ogynsamt slut ,om icke
de svenskar, som i Upsala år 1593
“blif-vit en man med en Gud” eller deras
efterkommande ej vunnit segrarne vid
Breitenfeld och Lutzen, Wittstock och
Jankowitz samt dikterat freden i
Osnabrück. I sanning det är ett stort minne,
detta af Upsala möte!
Upsala-mötets beslut uppsattes då
prins Carl—sedermera kung Carl IX—
tillfälligtvis höll regeringstömmarne,
och har prinsen sedsn dess alltid
betraktats som fader till den religiösa frihet,
som Sverige allt sedan dess åtnjutit.
Då prinsen -satt sitt namn under
beslutet blef det landets lag, och det
trycktes genast, och spriddes vidt och bredt
öfver hela Sverige.
Ett exemplar af dessa original-kopior
har länge gått i arf, tills slutligen
Gu-stavus Adolphus College i St. Peter
bibliotek kom i besittning af detsamma.
Det var återgifvet på de program, som
voro utfärdade af jubelfestens
general-kom itee.
Å andra sidan lemna vi ett facsimile
af originalskriftens början och slutord
med prins Carls autograf.
Vigten och betydelsen af
300-års-jubi-leet hade uppväckt ett stort intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
