Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som extra ordinarie kammarskrifvare i
verken i Stockholm, beslutade jag att
gifva mig af till Förenta Staterna, dit
jag anlände den 2o:de Maj 1854.
Sjöresan från Stockholm till Lybeck,
äf-vensom resan från Hamburg till New
York, hvilken sistnämda tog 35 dagar,
med kapten Jachtman på barkskeppet
Elida, roade mig utomordentligt,
all-denstund jag ej var- sjösjuk och ej gick
C. A. WIDSTRAND.
miste om ett enda mål med undantag
af frukost en söndags morgon, då en
stormby antastade oss, slog sönder hela
bordsservisen och vi alla måste gå utan
frukost.
“Som mamsell Fredrika Bremer
tycktes taga ett stort intresse i min välfärd
och hade presenterat mig med tre
böcker. tre introduktionsbref och cn del
goda råd, ibland andra att resa till St.
Paul, Minnesota, fann jag mig i nämda
stad den io:de Juni 1854. I Juli 1854
angrep mig koleran och en onsdags
afton var jag nära dödens dörr. Min
gode, tyske doktor lemnade mig
klockan 10 samma afton. Under natten fick
han koleran och dog före klockan 6
torsdags morgon, då jag deremot var
mycket bättre. Jag qvarblef i St. Paul
till December 1854, då S. A. Jewett
från St. Anthony kom ned till St. Paul
och öfvertalade mig att resa öfver till
St. Anthony och bosätta mig der, hvib
ket han ansåg vara mycket bättre för
mig. I St. Paul hade jag fungerat som
organist från min ankomst till slutet af
året. I St. Anthony fortsatte jag nu
med min undervisning i musik och som
organist i åtskilliga kyrkor, bland andra
i Gethsemane-kyrkan från år 1856 till år
1863. Den 28:de April 1855 nedbrann
huset der jag bodde i St. Anthony och
jag förlorade i branden det sköna
althorn, som mina Upsala kamrater hade
presenterat mig på en kollation i Upsala.
till hvilken de hade inbjudit mig några
dagar före min afresa. Förlorade också
en excellent violin, guitar. alla kläder,
böcker, manuskript etc. En kappsäck
med flera album, lite pengar. Miss
Bre-mers bref etc. var det enda jag räddade.
Vid ofvannämda kollation uppläste Nils
Fredrik Sander, nu en af de aderton i
Svenska Akademien, kanslirådet etc.,
en afskedsdikt i kamraternas namn. som
här följer:
“Du går bort från ditt fosterland,
Och finner kanske en biittre strand,
Än den 1 kalla, snöbetäckta Norden.
Du går då bort ifrån din barndomsverld;
Må Gud beskydda dig på denna fiird,
Det är de sista, enkla afskedsorden!
“Men än du lemnar oss i saknad qvar,
Och på den torfva, som dig burit har,
De sista fjäten vandrar, då du känner
Hur svårt är skiljas utur deras famn,
Som älska dig, som kalla dig vid namn,
Och hviska: ‘Dröj hos oss, hos dina
vänner!’
“Du var oss kär; vår ungdoms Iliad
Sin början eger i den arma stad,
Som nu är härjad, ödelagd af lågor.
På Millarstranden och vid Fyrisån
Var du med oss. Vårt minne härifrån
Skall följa dig utöfver vestervågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
