Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. C. FELTERUS. 5
1798 i svaga omständigheter, så att för henne då be-
gärdes hjälp i tidningarna*.
2. Ketel Classon Felterus, hvilket tillnamn han
tillade först de senare åren af sin lefnad, synes vara
född på hemmanet Lerhult eller utbygget Heden där-
under, på Dalsland i Sundals härad och Erikstads socken.
Åtminstone bodde både hans far Glas Bryngelsson och
sedermera hans bror Bryngel Classon därstädes, samt
tilläfventyrs äfven Ketil Classon själf någon tid. Åt-
minstone nämnes han ofta i Sundals härads domsbok
såsom närvarande vid tingsrätten; och kallas han däri
stundom "Monsieur Ketel Classon Ingenieuren", stundom
ock "Välbetrodde Ketil Classon Ingenieuren" **.
Om fadern varit bonde, präst eller tjänsteman är
obekant, men brodern Olof Classon var stadsfiskal i
Göteborg. Dessa bröder hade 1662 och 1663 process
med sina kusiner (Sven Bryngelssons söner Sven och
Bengt, hvaraf den förre var snickare och den senare
smed i Karlstad) angående hälften af utbygget Heden,
hvarå dessa gjorde anspråk under påstående, att deras
farbror Clas Bryngelsson skaffat sig falskt fastebref därå.
* I Inrikestidningar för 20 Juni och 12 Okt. 1798 bads om hjälp
ät änkefru Eva Christina Herrström, född Gyllensting, som i flere år
varit sängliggande. Hon uppgafs vara dotter till aflidne kaptenen och
riddaren Gyllensting, samt änka seden 30 år efter tullinspektor Herr-
ström; hon synes bott i Lidhults s:n, Kronobergs län. (Utg. anm.)
** Ursprungligen brukades lika ofta tjänstenamnet ingeniör som
landtmätare, men, efter införande 1684 af extra ordinarie landtmätare,
skulle endast de ordinarie landtmätarne, vare sig vid kontoret eller i
landsorten, hafva rättighet till titeln ingeniör. Så småningom blef den
likväl allmän för alla landtmätare, men i våra dagar är den endast ett
tilltalsord, och tjänstenamnet är landtmätare (undantagandes för de två
Ingeniörerna vid kontoret).
I nära 200 år från landtmäteriets början 1628 funnos, med undan-
tag af fortifikationsofficerare, inga andra ingeniörer än landtmätarne, men
sedermera, i synnerhet efter Teknologiska Institutets inrättande 1827,
antogs denna titel af så många, att den nu är olämplig för att skilja
landtmätare från andra. Visserligen drager man sig för den långa titeln
kommissionslandtmätare. Men den skifteskommission, som började i
Sverige 1757, är nu i det väsentligaste slut, äfven om man vill anse
laga skiftet af 1827 vara en fortsättning på storskifteskommissionen 1757.
Många landtmätare få numera aldrig tillfälle göra något laga skifte.
Därföre borde naturligen »kommissions» försvinna, samt både tjänste-
namnet och tilltalsordet blifva helt enkelt landtmätare. (Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
