Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 J. KEMPENSKÖLD.
honom redan vid unga år, visa att han var en kunnig
och ansedd man. Dock synes landtmäteriet ej varit
hufvudsak för honom. Under de sju år, han tjänstgjorde
här, var han sysselsatt med en eller annan skogsdelning
och i öfrigt endast med rågångsmätningar, rörläggningar
och utfärdande af s. k. ingrimmingsbref*, hvilka ofta
äro till god hjälpreda, ehuru hans kartor gemenligen äro
mycket osäkra, hvarför han ofta själf gifver dem namn
af förslagskartor. I April 1713 aflämnade han både sina
och faderns konceptkartor för åren 1692—1710 till ordi-
narie landtmätaren Kruse. De voro 209 stycken kartor
med sina beskrifningar, största delen upprättade af fadern,
som ända till 1709 lagt hand vid göromålen.
Under sin tjänstgöring i Bohus län bodde han på
Bohus, hvarmed lär förstås Kongälf. Efter flyttningen
hit, lär han bott hos fadern i Åmål, däromkring han ock
haft sina förrättningar i Tössbo, Vedbo och Valbo härader.
Han var gift med Hedvig Molitæa, hvars fader, som
stått i mycken nåd hos Karl XII, var jägmästare i
Värmland, och torde detta giftermål mycket bidragit till
Kempenskölds befordran. Hon blef sedan gift med bruks-
patron Svante Schröder och dog, andra gången änka,
11 Dec. 1768, 81 år gammal.
Om Johan Kempensköld varit af sin fader adopterad
och tillhörde familjen, är ej bekant. Han lämnade en
son efter sig, som bodde i Värmland och har lämnat
upplysningar till dessa biografier öfver sin fader och
farfader.
7. Vilhelm Kruse, extra ordinarie från 24 Sept. 1710
till samma dag 1711, se ordinarier.
8. Jöran Hoof succederade Kruse 13 Maj 1713 och
blef ordinarie 23 April 1735. Se vidare bland ordinarie.
* Ingrimmingsbref är ett ord, som han torde haft med sig från
Bohus län och kanske härledes från Danska eller Norska språket. Det
har ej brukats af någon annan i skrift, men allmogen i Vedbo härad
brukar det ännu i dagligt tal. (Lindskogs anm.).
I Rydqvist Svenska språkets lagar IV, not sid. 58, anses ordet
grima eller grimma hänsyfta på bleckning eller borthuggning af barken
på växande träd, hvarigenom en ljus fläck uppkommer, till utmärkande
af ägogränsen. (Utg. anm.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
