Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 J. F. SCHVARTZ
fru Kristina Schyring. Införd uti Guds församlings
gemenskap genom det heliga dopet uti Dagsås kyrka
den 1 därpå följande November.
Fadern dog den 5 Januari 1728, samt lämnade änka
och 4 stycken omyndiga barn uti stor fattigdom.
Denne son Jakob Fredrik Schvartz antogs, efter
faderns begrafning, af en kaplan uti Getinge och släktinge
å mödernesidan, samt blef gratis uppfostrad i tre års
tid, hvarvid han inhämtade sin kristendoms lärostycken.
Sändes sedan af sin moder till Varberg och sattes först
i skola hos klockaren Sven Gammelin, hvarest han njöt
undervisning l 1/2 år i religion och början af latinet.
Blef sedan flyttad till publika skolan i Varberg, hvarest
han först undervisades af kollegan Anund Hammar och
hans efterträdare Carl Homan, sedan af rektor Johan
Grimberg till år 1743, då han skickades af sin moder
till gymnasium i Göteborg. Där lade han god grund i
teoretiska filosofiens principer, historia, grekiska och
elementerna af matematiken, medan han redan ägde
färdighet uti latinska språket, och föredrogos dessa veten-
skaper af Montin, Jacobson, Dryander, Poppelman, Vas-
senius, Ekström, Arvidson och Hedström.
Ehuru han af sin moder, som var prästdotter, var
ämnad till prästämbetet, lärde han likväl under denna
tid (dock hemligen att icke ryktet därom måtte oroa
modern) artilleriet, något af feuerverkeriet, samt gran-
skade Göteborgs fästningsverk efter Langens anvisning
till fortifikationen. Detta berodde på farhåga för det
ansvariga prästämbetet, och en medfödd eller ärfd håg-
för krigsväsendet. — Den 10 September 1746 erhöll han
testimonium af gymnasii rektor, reste därmed till akade-
mien uti Lund, samt erhöll efter undergången examen
s. k. studentbref den 11 Oktober 1746.
Han bevistade akademien till jultiden 1746, begagnade
de allmänna föreläsningarne med tämlig nytta, och ett
privat kollegium theologicum, samt sökte undervisning
uti bokstafsräkningssättet fast med mindre framgång,
emedan undervisningen däruti icke var så allmän, eller
lättköpt. Logica, Methaphysica, Jus naturæ et gentium,
jämte Muschenbroks Physik, Wolfens Anfangs-gründe
samt Hobbesii och Thomasii arbeten, dem han jämfört,
samt en lätt talegåfva, gåfvo honom anledning att syssel-
sätta sina egna tankar uti åtskilliga ämnen och leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
