Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. YCKENBERG. 139
mig lifvet, om icke mina kamrater frälst mig ur hans
mordiska händer, sedan han nästan slitit upp på min
späda kropp, som nyss var 14 år gammal, sitt grofva
spanska rör, så att både knappen och doppskon afföllo,
och själfva röret till mera än hälften söndersplittrades.
Jag var oskyldig till den mig påbördade förseelsen,
men, ehuru jag anmälde mitt lidande hos rector gymnasii,
fick jag dock alls ingen upprättelse för den mig öfver-
gångna oförrätten. Emot all förmodan tog jag dock vid
denna medfart ingen annan skada, än den att jag i flere
veckor måste ligga sjuk under läkares vård, hvarefter
Gud åter lyckligen halp mig till hälsan.
År 1775 i December månad, då; jag sent på aftonen
färdades mellan Karlbergs kungsgård och den s. k.
Karlbergsgrinden, blef jag af två okända personer på
mordiskt sätt angripen. Jag satte mig till motvärn efter
all min förmåga och slet mig lyckligt ur deras händer,
men blef af en stor knif illa och djupt sargad under
hakan, hvaraf ett djupt ärr ännu är synbart och på-
minner mig om försynens nådiga vård mot oförtjänta
fiender.
År 1779 den 19 Juli fick jag åter se och förfara
Guds underliga vård om människorna, då åskan slog
ned i Vesslands prästgård i samma sal, hvarest jag med
tre mina barn och åtta andra personer spisade middag.
En omständlig berättelse om detta åskslag finnes införd
i dagbladen, som utkommo vid denna tid. Dock kan
jag ej underlåta nämna, att nästan allt, som hörde till
möbler och husgeråd, jämte murar, fönster, dörrar och
golf i huset, blef af åskan krossadt, kullkastadt eller
söndersplittradt men däremot ingen människa skadad
till lif eller lem. För min egen person hade jag af detta
åskslag den lyckliga vinning, att min hörsel, som genom
förkylningar under resor och otjänlig väderlek var nästan
förlorad, nu lyckligen återställdes till min största hugnad
och förmån.
På en byväg mellan Sörby och Isätra byar i Sala
socken, skenade den 13 April 1781 en ostyrig häst med
mig under åkning i öppen schäs, hvilken kastades om-
kull, men gick åter upp igen, så att hästen fortsatte
språnget flere hundrade alnar, hvarunder jag, insnärjd
med armen i tömmarne, släpades med största häftighet
bredvid och slutligen under schäsen, tills den ånyo gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>