Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLÄGG.
Landtmätarnes föregångare.
Om än landtmätare såsom statens tjänstemän ej
funnits i Sverige förr än 1628. har det likväl förut förekom-
mit att personer mätt geometriskt och upprättat kartor,
uträknat jordarealer samt delat jord efter viss delnings-
grund. Ej heller torde det vara i Bures instruktion
1628, som ordet "landtmätare" första gången nämnes.
1 Stiernmans tal 1758 i Vet.-akademien om de lärda
vetenskapernas tillstånd i Svea rike under hedendomen och
påfvedömet, åberopas två källor till bevis för landtmäte-
riets ålder.
Den första källan är Johannes Magni Historia Sue-
corum, 1554, öfversatt 1620 af E. Schroderus, där på
sid. 96 omtalas om göterna under konung Boroista: "den
ene öfvade sig i mätkonsten och tecknade allehanda
geometriska figurer i sanden eller stoftet, den andre i
astronomien om himlens lopp, hvarigenom han märkte
och förespådde tillstundande väderlek" (i originalet sid.
124: Alius Geometriæ adductus rerum mensuras in pul-
vere descripsit, dum alius Astronomiæ se accomodans
coeli signa subnotaret, venturamque tempestatatem
præsagiret).
Den andra källan är Sven Brings (Lagerbrings) sam-
ling af åtskilliga handlingar i Svenska historien, 1754. I
andra delen sid. 16 står: "den urgamla jorddelning i
markland och öresland, jämte gårdarnes med dess ägors
läge i rätt solskifte, tillika med tomternas beständiga
jämnhet mot öfriga tillhörigheter, hvilket allt omtalas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
