Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ingen underättelse, men säkert är, att han åtnjöt en
synnerligen god uppfostran’). Hvar han torvärfvat sig den beläsenhet
och de kunskaper, han i sina poemer visar sig ega ej blott i de
lefvandc språken som franska, tyska, engelska, italienska och
spanska, utan äfven i latin, är ej kändt. I Upsala har han ej varit
som student inskrifven. Att dömma af ett yttrande i ett bref af
den 20Dec:1707 till den lärde Krik Alstrin tyckes han själf hafva
ansett sin uppfostran i viss mån försummad -). 1 nämnda bref, som
är skrifvet på latin, ursäktar han sig för språkfelen med följande
ord: »Quid mirum? Ex abditis literarum fontibus aut nihil aut
parum hausi, in umbratili saltem exercitatione versatus. Vernaculo
vel Gallico idiomate proxime melius me expediam». Om hans goda
språkstudier afge hans skaldestycken glänsande vittnesbörd. Bland
hans dikter finnes nämligen ej blott utmärkta öfversättningar både
från franska och engelska original, utan originaldikter på franska,
tyska, italienska och spanska. Redan 1692 hade han fullbordat ett
litterärt arbete af vigt, i det han nämnda år öfversatte P. Gautruches
Poötiska historia, hvilket epokgörande och för sin tid utmärkta
arbete utkom i Paris 1678 och emottogs med sådan
uppmärksamhet, att det 1678—1726 utgick i 18 upplagor. Detta hans
förstlingsarbete i öfversättningsväg blef dock aldrig i tryck
offentliggjord!, af livad orsak känna vi ej. I manuskript förvaras det ä
Ups. IJniv. Bibi. med titel: »Den lärde Jesuiten P. Gautruches
Poetiska Historia till att förstå gamble Poeter och Auctorer. Ifrån
Frantzöska språket på swänska öfwersatt af J. G. Werwing A° 1692».
Ynglingens begåfning och relationer skaffade honom snart
anställning i kansliet, där han 1696 tyckes hafva fått inträde1 2 3). Den
1) Fadren tycke* hafva lngt sig inycken vinn om sonens uppfostran. I
Linköpings Bibi. förvaras ett odateradt bref från fadren, som däri ber en vän
om ett Lexicon Hispanie.um, »att min sohn Johannes måtte på någon tidh få
det till låns».
2) I ett bref af d. 22 Maj 1713 till Krik Bcnzelius klagar han öfver
detsamma, sägande att han »tyvärr lupit för bittida ubr scholan eller, rättare
sagdt, knapt fått titta der iur» — — —.
3) I ett bref till konung Carl XII af den 7 Aug. 1714 säger Werwing:
»Jag hafver i aderton års tid haft den lyckan att wara uti E. K. May. tjenst»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
