Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullkomligaste ersatt, då jag, genom min plats i Kongl.
Kansli-Styrelsen, fått, såsom min Chef vörda den högsta af Rikets
nuvarande Embetsmän, icke blott genom företrädet af sitt upphöjda
kall; men ännu mera, genom sitt Eget odödliga värde af
upplysning, litteratur, statsförtjenster och ädla tänkesätt. Nästan invid
grafvens brädd har mitt slocknade hopp deraf funnit sig
upplif-vadt. Om jag sökt lefva, inom min krets, icke alldeles onyttig:
om, äfven med afdrag af alla gerna medgifna brister, någon öfrig
förtjenst likväl hos mig skulle tinnas återstå, vågar jag förmoda,
att hos Hs Excellence Herr Friherrn, StatsMinistern finna, icke
blott en ädel Mans deltagande för min verkligt ömmande
belägenhet, men äfven en vördad Chefs mäktiga medverkande till
ändtelig lindring deraf: En eftersyn af ädelmod, och jag vågade
nästan säga af rättvisa, som jag är försäkrad att Hr Friherrn,
HofKanslern, skall göra sig en ära af att med lika godhet
åtfölja. Föga långt skall mitt åtnjutande af denna lyckligare loU
utan tvifvel blifva. Men jag skall åtminstone derigenom se mina
sidsta dagar tryggade mot ett tillstånd af brist, smärtande för
mig, icke berömligt, kanhända, för mitt Fädernesland, och skall,
om jag ej förmår på annat sätt, åtminstone i ett erkänsamt hjerta
förvara Deras Namn och Minnen, som jag har att tacka derför.
Stockholm d. 20 Maj 1810.
Carl G. af Leopold.
Vissa delar af denna skrift äro väl på spridda ställen i Sv.
Vitterh:s Häfder tryckta, men att hon såväl för sitt upplysande
innehåll, som för sin satiriska qvickhet, förtjenar att läsas i sin
helhet torde ej kunna nekas, och dermed är äfven offentliggörandet
försvaradt. Man kan ej läsa dessa L:s böneskrifter utan deltagande
för författaren, hvilken, ehuru han var Gustaf III:s gunstling, i så
ringa mon blef lyckans, att han snart sagdt måste lida nöd. Hvad
verkan än den sist anförda skriften medförde, som gifvet kan man
väl antaga, att brist följde den gamle gustavianen till grafven.
K. F. Werner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
