Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydande’) och frågan synes gestalta sig så: har man rätt att
antaga, att denne Ostanns Pihl känt den engelska
Elisabetbslittera-turen, och med den »danielska» sonetten som förebild författat sitt
opus, eller iår man skrifva denna likhet endast på slumpens
bekostnad? Det förra är icke aldeles oantagligt, då man tar i
betraktande t. ex. Spegels kännedom om engelska litteraturen. Denne
uppräknar bland de honom bekanta engelska författarne Cowley,
Chaucer, Spenser, Draiton, Sidney och Silvester.
Henrik SchCck.
Ehuru af föga intresse för vår egen litteraturhistoria förtjäna
dock de utländska dikter, som behandla svenska ämnen, en viss
uppmärksamhet, såsom belysande den kännedom andra land haft
om vårt, och således äfven på sätt och vis Sveriges ställning till
utlandet. Klemming har i Sveriges Dram. Litt. under rubriken
»Främmande om Sverige» behandlat den dramatiska afdelningen
häraf. Ehuruväl denna förteckning i det närmaste är så
fullständig, som det är möjligt att åstadkomma, är det dock klart att
alldeles fullständig kan den knappt någonsin blifva. Några smärre
tillägg ha vi här antecknat.
Om, som Klemming i likhet med de tleste andra forskare antar,
författaren till Schwedische Comocdia ej är Joh. Rist, så måste dock
denne uppföras bland de författare, som dramatiskt behandlat
Gustaf Adolfs lif. Rist omtalar nämligen i »Poetischer Lust-Garte, das
ist: allerband anmutbige Gedichte, Hamburg 1638, att ban skrifvit
skådespel om Herodes, Wallenstein, Gustav Adolph m. 11. Sannolikt
blef detta dock aldrig tryckt och är i hvarje fall nu förloradt.
I IV. Band. 1. Helt. af »Archiv för Litteraturgescbichte»,
he-rauag. v. Schnorr von Carolsfeld, Leipzig 1874, meddelas följande
utdrag ur en skrift kallad gigenb* unb ®riinbli<$er/ ©erid)t,/ 33en ber 1
1) Samma rimflätning som hos Pihl förekommer till och med hos den Eli*
sabethska tidens mest bekanta 9kald — Spenser — i dedikationerna till Fairy
Queen. För öfrigt fästes föga afseende på rimflätningen och denna underkastades
många variationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
