- Project Runeberg -  Samlaren / Första årgången. 1880 /
26

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen vid godt humeur», enligt Schröderheims ord *); och han hade
i sin älskvärda personlighet och sin lifliga inbillningsgåfva medel
tillräckligt dertill för att ej behöfva göra sig skyldig till ett
bedrägeri, som ingen lättare skalle hafva upptäckt än monarken.
Bättre än någon annan hade Gustaf tillfälle att lära känna sin
ganstlings vittra begåfning. Hade denne varit så »ar stånd att
frambringa någonting af artistisk komposition och estetiskt värde»,
som det blifvit påstådt1 2), så skalle helt säkert konungens skarpa
öga ha upptäckt det förr än någon annans. Han skulle ej ha
anvisat Armfelt en så framträdande plats bland deltagarne i de
»snillets glada lekar», som gjorde hans hof lysande; och fruktlöst skulle
utan tvifvel hvarje försök hafva aflupit att förvärfva denna plats
genom den låuade glansen af en författareära med sä föga
grundade anspråk.

Armfelts ärelystnad var vid den tid, då »Tillfället gör tjufven»
först framträdde, ingalunda riktad åt det literära hållet, och den
blef det ej heller sedermera. Ingen kunde i sjelfva verket, enligt
hvad hans förtroliga meddelanden visa, hysa mindre anspråk på
att gå och gälla såsom vitter författare; och säkerligen anade han
lika litet, som någon af hans samtid, att ett litet tillfällighetsstycke,
som under hans namn gafs vid en af hofvets många lustbarheter,
skulle blifva ett föremål för literaturforskares kontroverser. Skald
var Armfelt visserligen icke, och hans vittra bildning var helt säkert
ej af djupgående slag. Men säkert är dock, att han »öfvade vitterlek»,
på det sätt som ingick i tidens sällskapliga bildning; och ett sinne,
så lätt mottagligt för intryck som hans, blef ej utan inflytande af det
dagliga samlifvet med den snillrike konungen. Ännu finnas i behåll
af Armfelts hand små poemer och dramatiska utkast, så väl från
hans ungdom, som från senare år. Det äldsta bland dem är ett
litet fransyskt lyckönskningspoem på hans moders födelsedag 17783).

1) I en prolog vid en hoffest d. 19 Aug. 1783 (handskr. i K. Bibi.), omnämnd
i bref af hertiginnan af Södermanland, tr. i Fersens Hist. Skr. V: 295.

2) Atterbom, Sv. 8iare och Skalder VI: 180 (1863).

3) I K. Bibi. autografsamling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1880/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free