Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmaniana.
Om Belltnans melodier.
I.
CoDsidérons que depuis la régénération des arts en
Europc, un siécle n’a pu suffire pour effacer de notre
mémoire certains airs que Tavenir respectcra de méme,
parce qu’ils sont doués des cb armes d’une mélodie
exquise.
Grétry, Essais III: 446. Paris, 1797.
Frågan om Bellmansmelodiernäs ursprung och Bellman såsom
tonskald torde väl ännu få anses stå på dagordningen. Den stora
allmänheten är i vår tid mindre förtrogen med orden. Måhända
beror detta derpå, att många af Bellmans dikter hafva ett omhölje
af gustavianska åskådningssätt, språk, seder och folklif, ja, fordra
understundom, för att rätt uppskattas, en lokal- och
personalkännedom från hufvud8taden under förra århundradets senare hälft.
Melodierna hafva deremot, betydelselöst understödda vanligen
endast af diktens första strof, talat sitt eget språk och under tidernas
lopp lekt sig så att säga in i det allmänna musikaliska
medvetandet, så att de till en stor del väl kunna nu kallas folkmelodier.
Såsom sådana är deras ursprung väl värdt en undersökning, ty
inom en verkligt nationel tonkonst — om vi ega någon — spela
de melodier, som lefva på allas läppar en rol, som aldrig tär
förbises.
Lika mycket är af vigt, att en personlighet af den betydelse
som Bellmans blir rätt belyst, särskildt här hvad beträffar arten af
hans i flere hänseenden ytterst rika musikaliska begåfning. En klar
insigt härutinnan torde icke vinnas, utan att man uppvisar origi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
