- Project Runeberg -  Samlaren / Första årgången. 1880 /
48

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uti Paris var det den svenske ministern Crentz som förmedlade
detta den franska musikens inflytande. Hos honom umgingos b&de
äldre och yngre kompositörer, af hvilka flere, särskildt Grétry, för
sin uppkomst delvis hade att tacka hans verkligt artistiska
rasece-natskap. Ett öfverslag af de notiser, som undertecknad hittills
samlat, ger äfven vid handen, att det af utländsk musik främst är
Frankrike, som lemnat Bellman hans melodimaterial. Så hafva
funnits af följande franske kompositörer: Albanéze 1 melodi,
Au-dinot 1, Gampra 2 (kanske flere), Dezéde 2, Dorat 1, Duni 3,
Grétry 4 (kanske flere), Lagarde 1, Monsigny 2 (kanske flere),
Phi-lidor 2, Rodolphe 1, Rousseau (J. J.) 1, Sodi 1. Dessutom omkr.
25 melodier af otvifvelaktigt franskt ursprung, ehuru af obekante
tonsättare, häruti icke inräknade menuetter och kontradanser, af
hvilka åtminstone de senare till en stor del torde varit dansade i
Paris. Af tyska naqin kan, då Naumann och Kraus räknas som
Bvenskar, blott ett nämnas: Haydn, ehuru obestridligt är, att flere
melodier hänvisa på maneret i kammarmusiken sådan den i
Tyskland befanns före Haydn, Mozart och Beethoven. Af engelskt
ursprung hafva förutom duetten ur Händeis »Acis och’ Galatea» (»Så
skal en Dufva drifva» = »Gråt Fader Berg och spela») anträffats 4
melodier, af italienskt (Pergolese) 2.

Atterbom förmodar (Sv. Siare och Skalder VI: 1: 51) att
Bellman äfven anväudt melodier, »som ursprungligen hade tillhört en
då nyss försvunnen tidsålders andliga qväden — ja, en ännu äldre
tids pim cantationes — och af hvilka troligtvis flere, under hans
barnaår, varit sjungna vid de fromma sammankomsterna i hemmet».
Vi citera vidlyftigt, enär åsigten återkommer hos dem, som efter
A. kommenterat Bellman1). Såsom exempel härpå anför A. »Ack
hvad för en usel koja» och »Sjung och läs nu Baccbi böner». Den
förra melodien har likväl karakteren af en fransk »rondeau» från
förra århundradet, som väl på Bellmans tid kunnat användts hos
oss såsom kontradans. Om den senare åter vet man, att det är en

1) Ljunggren »Bellman etc.». 8. 112: »man är ense derom».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1880/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free