- Project Runeberg -  Samlaren / Andra årgången. 1881 /
37

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armfelt och Leopold. Af Elof Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Armfelt och Leopold. 37

drande personliga egenskaper, lägg till, ett helt påhänge af band och ett
helt register af äretitlar. Men akademien är GUSTAF III:s verk. Hon
lefver ännu och andas och har sin rörelse i honom; och, för att sluta
min phrase lika skriftmässigt, der två eller tre äro församlade i hans
namn, der bör Herr Generalen visserligen vara midt ibland dem. Ett helt
samfunds lifliga tillgifvenhet och glädje, torde också förtjena någon upp
märksamhet. — — —

Men är det sant att Herr Generalen återkommer, och att detta glada
hopp ej bedrager mig? Skall jag ännu en gång njuta den sällheten att
se och omfamna den store förföraren, som tar hvad hjerta han vill,
damers eller poeters, och på hvad sätt han vill, genom ögon, öron, eller
andra sinnen? Skall jag ännu tillbringa några stunder i förtroligt samtal
med den enda af stora herrar, som någonsin hedrat mig med sin
förtrolighet? den enda af dem jag någonsin känt, som förstått att glömma sina
företräden utan att förlora dem? den enda, kort sagdt, som i sällskap med
talanger atan börd, använder lika så mycket fint vett att bortgömma
olikheten, sorn andra af hans klass vanligen bruka för att göra den på allt
sätt synbar och märkelig? Efter jag är på detta kapitel, tillåt mig säga
att, sedan jag ej mera ser Herr Generalen, ser jag ej heller mera någon
förnäm. Etaten af litteratör, äfven då man anses äga någon förtjenst, är
likväl ej sådan nu mera i Sverige att den uppmuntrar dertill. Man ser ej
annat än ofrälsemannen, han må hedra sitt stånd, eller icke hedra det,
och jag är ledsen dervid. Ty utan att en minut glömma andras
företräden, tycker jag mig kunna fordra att man äfven gör mig någon rättvisa.
Alla namn kunna ej hafva bördens upphöjning; det gifves äfven andra
värden. Jag har åtminstone sökt att ega något, och jag kan ej glömma
med hvem jag fordom lefvat, eller hvad bemötande jag dervid erfarit.
Herr Generalen föreställer sig lätteligen att Herr Generalen för en stor
del ingår i dessa hågkomster. — — —

Svenska akademiens brännande fråga vid denna tid, för
hvilken särskildt Leopold var lifligt intresserad, var — svenska
språkets rättstafning1). Dess rättstafningslära, mött af mycket
orättvist klander och förlöjligande, hade utkommit 1801, och Leopold
hade sedermera 1803—6 utarbetat sina afhandlingar »Om
vokalslägtskapen», »Undersökning om etymologiens användbarhet såsom
princip för vår stafning» och »Afhandling om bruket», i hvilka

1) Se härom Ljunggren anf. st. III: S4 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1881/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free