Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till Israel Holmströms monografi. Af G. Frunck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Ett bidrag till Israel Holmströms monografi.
en af hufvudsidorna i Holmströms literära karakteristik, af
hvilken i det föregående ett och annat drag blifvit framhållet.
Hammarsköld säger, att i hans dikter »röjes total brist på någon rätt
träffande målning». Det synes oss, som kunde motsatsen med
sanning gälla, äfven om man blott afser de stycken, som voro H.
bekanta (vi undantaga parentationerna och orationen), och det gäller i
lika hög grad om de sedermera kända. Han har en ganska god
förmåga att inom ramen af några få värser teckna en viss figur,
en viss klass af människor, en viss situation. Goda exempel härpå
erbjuda Suppliken till konungen och det första poemet i
efterföljande samling. Kompositionen är visserligen ej hans sak, och hans
styrka ligger i detaljerna, som han älskar att framställa med en
rikedom i vändningar, hvilken för nutida läsare kan förefalla
tröttande, men hvarigenom han å andra sidan stundom blir intressant
i kulturhistoriskt afseende genom de vinkar om sociala
förhållanden, seder och bruk, som han framkastar. Inom burlesken rör han
sig med förkärlek, och i att upprada bilder af sådant slag är han
oförtruten, hvarvid det visserligen händer, att ett och annat
framkommer, som i moderna ögon är plumpt. Men hans komiska kraft
var större, än att den var afpassad endast för sin tids publik, och
hans kvickhet är ej sällan af den art, att den äfven för vår tid
är njutbar. I allmänhet förstår han att på sina dikter lägga en
färg af en viss godmodig humor, som är lyckligast, då skalden gör
sig själf till dess föremål. %
Utom med Werwing, hvilkens ofta frivola ton och tydligt
franska släkttycke han dock ej delar, har man sammanstält
honom med hans samtida Runius på grund af deras befryndade
skaldenatur, den komiska. Bägge tillhörde de den tidens mäst
firade sälskapspoeter; i ryktbarhet var dock Runius öfverlägsen,
hvartill väl hans öfverdådiga färdighet i rimkonst bidrog. I
ledig värsbygnad äro de för öfrigt hvarandras jämlikar, men
Holmström visar stundom en vårdslöshet i formen, som hans
medbroder ej tillät sig. Till innehållet röja den förres poem
större ursprunglighet, mera kärna, och hans komik är kraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
