Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guds Verk och Hvila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den som kände Lucidors stil. Icke dess mindre gaf Spegel det
ut för sitt, och uti företalet af andra Editionen in 4:to beklagar sig
öfver dem som skyllt honom för att plöjt med andras kalf. Om
Sjunde dagen skall Spegel verkel. skrifvit sjelf; likaledes det han
om öpna och tillslutna Paradiset tillagt i andra Editionen olikt de
öfriga».
Denna anteckning är visserligen skrifven med en handstil från
början af 1800-talet, men är tydligen långt äldre, eller från tiden
1742—1747, då C. F. Piper beklädde hofkanslers-embetet; den föga
kände N. Lagerstolpe, adlad 1719, dog 1750. Uppgiften att han
var Lucidors systerson hoppas vi må vara bättre grundad än den
om företalet i andra upplagan af G. V. o. H., som är alldeles oriktig,
då der icke finnes annat än det som säges i första upplagan.
För det fjerde och sista har man en ännu närmare bestämd
uppgift i följande titel till ett på Engsö bevaradt handskrifvet
exemplar, hvilket tillhörde C. F. Piper, förmodligen just detsamma
som åsyftas i föregående anteckning. Det har af honom hållits i
vyrdno och försetts med vackert helt skinnband, bärande hans
namn på frampermen. Titeln deri lyder så.
»Hexæmeron eller Werldenes Skapelse aff then Allsmächtige
Guden Uthi Sex Dagar underligen fulbordat och Till samme Gudz
Ähra Loff och Prijss uthi Swenska Rijm effter Lärarens Ambrosij
Then Italianiske Poetens Alessandri Then Franske Barthasij Then
Engelske Sylvesters Then Norske Areboos Anledningh Christeligen
förklarad af LLucidor».
Texten är i det hela densamma som i 1685 års upplaga, och
bevisningen synes således vara fullständig samt Lucidors rätt till
boken ådagalagd; men saken är dock ej så klar. Ett svårt streck
i räkningen göres just af hufvuddokumentet, den gamla handskriften.
Denna, som är blott ett större fragment om 133 blad, stannande
nära slutet af 4:e skapelsedagen, eller vid början af sidan 177 i
i 1685 års upplaga, tillhör väl 1600-talet och skulle, då Lucidors
handstil är okänd, kunna sägas härröra från honom, om ej en
omständighet vore i vägen. Hon befinnes nemligen vid närmare
granskning vara skrifven efter Lucidors död; ty i 3:e dagen förekommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
