Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Ödmann och Nya Skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Samuel Ödmann och Nya Skolan.
i köttet. Plotinos, en fiende opponerad mot Christi lara, ja, en
förhärdad hedning, har så erfarit dem, att hans läror äro Christi
egna ord (hvilket är osannt). Men jag gissar hvad det vill säga:
hftn skref ej emot Evangelium, utan emot den gnostiska formen, som
inträngt sig den tiden, och hvilken man velat påbörda sjelfve
Johannes. Christus, heter det, lärde oss tro. Plotinos lärer oss veta;
man kommer till samma mål med tro och speculation, men fortare
genom den sednare, synthetisk. Med en algebraisk formel visas, att
tre ett ej blifva tre genom addition; skilnad göres emellan det
iàtet, som väsenteligen icke existerar, och det intet, som icke existerar
såsom varelse. Den absoluta nollan (0) är det förra, men nollan
såsom numerisk potens det sednare. Kanskje förstår jag detta orätt,
och [det] bör heta tvärtom. Rättheteo af Schellingens satser bevisas
deraf att de instämma med Plotinos, hvilken Schelling ej nytjat,
och rättheten af Plotinos’ satser deraf, att de instämma med Christi
lara, etc. etc. Der lärer man ock hvad det är att förstå,
nemligen att icke oförstående, utan förstående, förstå, att man förstår.
Örrunden till ait är en exstatisk sjelfcontemplation; och Guds
varelse består deruti, att han ponerat sig sjelf som väsende.
Swedenborg och Böhme berömmas rätt mycket såsom förstående. Detta
är blott första häftet med ett bihang.
Hälsning och tillgifvenhet.
Den 28 Febr. (1815).
–––-Jag har gjort hvad T. önskat i afseende på Hr
Ärkebiskopen och Rosenschölds tal, som här mycket gillas af oförstörda,
^ndre påstå, att talaren ej förstått saken. I Upsala
Litteratur-Tidning skedde förl. höst en utmaning att theologer måtte bestrida
l^chellingianismen1. Jag sade, att ingen skulle antaga utmaningen. Men
ftiin spådom slog felt. Jag underrättades, att två skrifter inkommit
till redactionen; omsider skall nu den ena inkomma i nästa blad2.
1 I den ofvannämnda uppsatsen »Något om den s. k. nya philosophiens syftning’).
2 Se Svensk Litteratur-Tidning 1815, n:o 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
