Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Ödmann och Nya Skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Samuel Ödmann och Nya Skolan.
Rådrum, man anser det varit bättre, att på färsk gerning; följa dem
j)å spåren och tracassera dem steg för steg. T. kan göra det, som
gifver 6 blad i veckan, då de gifva ett. De hafva immerfort gifvit
pris på sig, och mig synes att den största vederläggningen ligger
titi dåligheten af deras försvar, deras ovett, deras svängningar och
trotsning. Publiken borde småningom känna det, ty deras tidning
läses af få, men deras vänner sprida helt säkert, att Journalen är
i grund vederlagd. De börja redan tala om reconvention. Det
borde vara deras pligt att lika populairt svara, som man populairt
opponerat. Det, som ej kan kort och klart besvaras, sade Fichte,
är ej rätt kändt. Att dränka i en terminologi, som ej är bestämd,
är att blotta svaghet. Det vore nödigt att visa, huru oförsynt de
ljuga, t. ex. att de aldrig lofvat parera för Skriftens domstol, att
de aldrig lofvat bevisa mysterier, hvilket de, expressis verbis, gjort,
ete. (Känner T. det stället? annars kan T. derpå få anvisning).
Man borde ock gifva publiken en liten stump af Jacobi, som så
vederlagt Schelling, att han sjelf ej böd till att försvara sig. Hela
Tyskland afföll från idolen. Med sådane bitar borde de immerfort
harceleras, för att ej få tid att expectorera sig. Gårdagsnumret
var i synnerhet magert. Det innehöll föga vetenskapligt hörande
till saken; blott ovett mot Rosenschöld och en indirect attack på
L—d1. Men ingenting tyckes mig böra mera utmärka deras
krökningar än anmärkningen i n:o 1, som visar, huru de förklara, att
det de sagt ej må förstås, såsom de det sagt, utan på ett sätt, det
ingen kan taga för godt2. Monne en fidei recension eller epitome
af deras epistoliska massa, med korta men barnsliga remarker, ej
skulle göra godt i T:i Journal, småningom inströdde? Man
up-hinner dem snart, och sedan borde man hålla tete à tete, så fort
de skrida. Prenumeranterna börja redan knota, att de ej få
recensioner, såsom man lofvat. Man påstår att controversen borde föras
till Bihangen. I ett och annat hafva de rätt på sitt vis, d. ä. efter
sina förklaringar på termer. Men det skall vara lätt att visa, det
de sjelfve determinerat sina begrepp helt annorlunda, på andra
1 Se Sv. Lit.-Tidn. 1817, s. 30—32.
2 Jfr ofvan, anm. till s. 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
