Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Ödmann och Nya Skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Samuel Ödmaun och Nya Skolan.
skola i alla tider läsas med högsta bifall. Hvem är den satan,
som grasserar i Tyska bagarebodarna1? Pjesen derom är tryckt
hos Nyberg, som fourneras af Wahlberg. De öfrige secundanterne
känne vi. Det är bedröfligt, att vår vitterhet skall gifva sådana
idealer. Men det skall handa, så länge man följer den höga regien,
att konsten ej må bedömas efter moral, blygsamhet och sund
känsla. — —
[Apr. 1819].
–––-Med samma fick jag H—ds andra del. Nyfikenheten
förde mig strax till min artikel2. I det som rörer mina biographica,
är ej en enda bokstaf sann. Jag har aldrig sökt promotion här.
|hre var min gynnare. Michaelis har aldrig recommenderat mig.
Jag var ledamot af Vet. Acadernien, förrän jag skref i bibliska
liatural-historien och kändes af Michaelis etc. Min blöta stil har
jag ej hört öfverklagas, än mindre des coneinnitetslöshet, ty om
riågot varit att påminna, så är det just mitt bemödande att ej skrifva
ett enda onyttigt ord, utan betydelse. Jag är således öfver
förtjenst både berömd och lastad, och har ej att beklaga mig vis à
vis andra, som hedras med plats i denna bok. Gustaf III gjorde
rfiig ej till prof. e. o,; det har jag aldrig varit. Gust. Adolf gjorde
Hiig till prof. regius, ete.
Den 30 April [1819].
–––-Jag förargar mig icke åt H—ds omdöme, att jag skrifver
prosa utan concinnitet och med blöt hållning. Här vet ingen hvad
naed dessa artigheter förstås. De, som läst mina åminnelse-tal
1 »Satans jämmerliga grasseran^ vid Tyskbagarbergen, Julafton det
märk-vfirdiga året 1818» (1V2 ark). Utgör »ett episkt poem pá prosa», beskrifvande en
ejdsvåda på Ladugårdslandet, och innehållande satiriska anspelningar på
tilldragelser under 1818. Mot Hammarsköld förekommer ett utfall af följande
ly-dplse: »Vi ha slutligen sett en författare, som i många år tröttat sina läsares
tålamod och det sunda förnuftet, nu åter med ökad skamlöshet och arghet
framträda i dagen med en ny bundt af ovett mot vår vitterhet och dess förnämsta
prydnader».
2 Se Hammarsköld, Svenska Vitterheten II (1 uppl.) s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
