Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Bref af C. G. af Leopold till G. M. Armfelt. Af E. Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S3 Smärre meddelanden.
Det är icke för at söka någon hjelp som j&g skrifver detta,
Jag måste sälja mit ur för at inlösa min fuUnaagt. Men .så länge
jajg ännu har nipper och kläder, och äfven sedan, så länge j&g kan
skrifva rent för betalning, skall jag i min lifstid aldrig begära
något. Jag har dertill tvenne stora orsaker: l:o) Med mindre lycka
h^,r man mindre svårighet at göra skäl derför; och at upväga
døn med sina egenskaper; 2:o) Med mindre nåd har man mera
frihet i tankan; och kanhända mera styrka i själen. Den som
borgar sig med ringa, beror af sig sjelf. Jag vördar och älskar
Konungen» Jag tillber Honom. Hans första välgerning lefver än
djupt i min själ. Om jag en dag vore nog olycklig at förlora
Hps Nåd, skulle likväl aldrig mit hjerta förgäta at hans hand
dijagit mig ur intet, at Hans välgerningar räddat mig ur den
svåraste belägenhet. Men just derföre skall jag haire inskränka mig
tiljl det hårdaste lefnadssätt min svaga kropp kan uthärda, än oroa
Hj M:t, med mina klagomål. Jag lofvar Herr Baron detsamma,
se|dan jag blott denna gången fått öpna mitt hjerta. Emottag för
öfligt försäkran om den djupa vördnad, hvarmed jag har den äran
at framhärda
Högvälborne Herr Baron och Öfverste-Kammarjunkaren,
I Min Nådige Herres
allra ödmjukaste tjenare
Leopoldt.
Stockholm d. 26 Juni 1787.
Min Nådige Herr Baron, General m. m.
Jag djerfs ej taga mig den friheten at så ofta göra Herr
Generalen min uppvaktning, som jag skulle önska mig tillfälle at
få | säga Herr Generalen ett ord angående verldens lopp, vitterhetens
ocfi mitt egit. Jag inser tillräkligen den mångfaldighet af ämnen
sop trängas om at dela Herr Generalens uppmärksamhet. Men
inan slutar en gång at göra stora saker: man offrar sig ej
oup-hörligen åt allmenna ärender. Lucullus lefde ändteligen för sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
