- Project Runeberg -  Samlaren / Femte årgången. 1884 /
51

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författareskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. I. Af H. Schück

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Författarskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. 51

den (Echard I s. XVI). Provincialpriorer för provinsen Dacia voro
Rånö † 1238, Analdus till 1241, Absalon till 1261, hvilket år
ledningen öfvergick till Augustinus. 15) I denna för dominikanerordens
historia ingalunda oviktiga punkt visar sig legendariets författare
sålunda vara den bäst underrättade skriftställaren. (Jämf. Script.
Ill sect. prior s. 5 not. c).

Då det således måste ansesj säkert, att han varit medlem af
dominikanerorden, förfaller också Stephens gissning på biskop
Brynolf af Skara, ty denne tillhörde det seculära presterskapet och
var ej munk. Detta framgår otvetydigt af Vita Brynolphi. I detta
sistnämnda arbete uppräknas också hans skrifter: »Cantum et
hy-storias de spinea corona precipue ob laudem et reverentiam
cujus-dam spine de corona domini sibi per regem Norwegie sincera caritate
directe, ac eciam de beata Virgine, de sancto Eskillo martire et
de sancta Helena martire».16) Hade han skrifvit ett så vidlyftigt
arbete som legendariet skulle detta naturligen ej hafva uteglömts
af den kommission, som särskildt hade till uppgift att granska
biskopens literära förtjänster.

Den tredje punkten vi hafva att undersöka rör författarens
hemort. Att han varit från Öster- eller Västergötland eller
åtminstone från det gamla Götaland, synes framgå af tvänne yttranden. n)
I God. Bild. står: »Hans första högtidh ser hans fözla, som
Göta kalla juli». Den äldre Cod. Bur. har i st. f. de sista orden,
»som mæn kalla iul» (Leg. ss. 61, 942), och på grund häraf kunde
man tycka sig äga rätt att antaga »göta» såsom en ändring af den
yngre afskrifvaren, men dels är Cod. Bild. ingen afskrift af Cod.
Bur., då båda tydligen oberoende af hvarandra genom flere eller
färre mellanleder utgått från ett gemensamt original, dels är det
mindre antagligt, att en afskrifvare skulle hafva ändrat det
allmännare »mæn» till det mera speciela »göta». Det förefaller rimligare,
att »göta», ehuru förekommande i en yngre handskrift, likväl varit
den ursprungliga formen, som ändrats af den måhända uppsvenske
afskrifvaren till Cod. Bur. Detta antagande vinner i styrka, då
man uppmärksammar författarens i öfrigt starkt götiska sympatier,
som vid flerfaldiga tillfällen kommer honom att identifiera sina väst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:14:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1884/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free