Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författareskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. I. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Författarskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. 53
götar, östgötar, västgötar, Östergötland och Västergötland sättas
såsom motsatser mot svear och Sverge, men jag vill anföra
några. I Miracula S. Erici (Script. II s. 295) förekommer frasen:
»Cum autem gratia visitandi parentes de ostgocia redisset in
Sve-ciam». I ett testamente af 1301 bortskänkas egodelar i »Svecia,
Nericia et Ostrogotia» (Dipl, II, 345). I ett diplom af 1295 yttras:
»Insuper Ericus habere debeat in Suecia et in Vsgocia pro duabus
porcionibus etc.» (Dipl. II s. 187). I VGL. menas med götar antingen
väst- och östgötar eller blott västgötar, i bägge fallen såsom
motsats mot svear. Den svenska konungatiteln (Fahlbeck 152—154)
»rex sveorum gothorumque» kan väl bero på en af påfven gjord
panegyrisk sammanblandning af de svenska götarne med de
världsberömda goterne, men denna identifiering hade väl ej varit möjlig,
om ej Sverges båda hufvuddelar känt sig i viss mån nationelt
fristående gent emot hvarandra. I påfvebref från 1300-talets början
(Dipl. III s. 725 ff.) påbjudes också peterspenningens upptagande i
»Norwegie, Swecie ac Gocie regnis». Endast i de uppsvenska
lagarna (MELL., StL., UpL.) förekommer uttrycket »a suensco».
Mig veterligen finnes intet enda äldre medeltids arbete som
bevisligen författats i väster- eller östergötland, hvilket uppgifver sig
vara skrifvet på svenska.18) Det behöfver naturligen ej anmärkas,
att båda uttrycken »på svenska» och »på götska» äro ytterst
sällsynta. 19) Den ojämförligt vanligaste beteckningen är som bekant
»waart maal». 20)
Den fjärde frågan vi hafva att besvara är: på hvilken ort i
Götaland skrefs legendariet? Härvid är först att erinra, att som
författaren tillhörde dominikanerorden, måste arbetet hafva
tillkommit i ett dominikanerkloster. Frågan är således: i hvilket af dessa?
Enligt Bernhardus Guidonis (Echard I s. XII) funnos 1303 nio
munkkloster och ett nunnekloster i Sverge. De i Götaland belägna
voro efter ålder: Skenninge (ett för munkar och ett för nunnor),
Visby, Kalmar 21), Skara och Lödöse 22). Af dessa upptages
Skenninge såsom förnämst, hvilket också framgår däraf, att där äfven
fanns ett nunnekloster, och redan häri ligger ett ehuru svagt skäl
till antagandet af Skenninge såsom legendarieförfattarens hemort.23)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
