Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. Af Ernst Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. 71
tillägger1. I högre grad glömde hon väl dock aldrig sina
skyldigbeter mot Sverige än då hon 1658, under det riket var
inveckladt i krig med Polen, Danmark och Brandenburg, underhandlade
med kejsaren om erhållande af en armé under befäl afhennes
gamle gunstling Montecucculi för att besätta och intaga Pommern,
åtnjuta inkomsterna deraf under sin lifstid och efter sin död låta
provinsen öfvergå till Österrike. Hon ångrade sig dock i tid2,
men samma sjelfpantningstankar ser man flera gånger
uppdyka hos henne under loppet af hennes lif, såsom
underhandlingarne 1675 med kejsaren och Montecucculi3, en affär, som, vare
sig att man med Arckenholtz antager att hennes mening var att
sjelf uppträda såsom eröfrande makt eller att man accepterar Grauerts
åsigt att hon endast ville »afträda sina besittningar» i Pommern,
alltid måste anses såsom lindrigast sagdt fördömligt, och till ringa
ursäkt länder, att räntorna från Sverige vid dessa tider, i följd af
landets tryckta ekonomiska omständigheter, icke så regelbundet
kunde komma henne till handa. Hela saken var att tronafsägelsen
varit ett förhastadt och ej nog öfvertänkt steg, och att
exdrott-ningen i hela sitt lif aldrig kom till full insigt om sin verkliga
ställning.
Grauert indelar Kristinas lif efter afsägelsen i 4 perioder, af
hvilka de 2 sednare ej förete någon tillräckligt karakteristisk
åtskilnad för att särhållas 5. Den naturligaste indelningen är derför
den i 3 perioder, af hvilka den första sträcker sig till Carl Gustafs
död 1660 och innefattar hennes första vistande i Rom och resor
till Frankrike, den andra innefattar hennes svenska resor och deraf
följande negociationer till dess hon för alltid slår sig till ro i Rom
1668, och den tredje innefattar hennes senare vistelse derstädes
intill hennes död 1689.
1 Arck. III, 403.
2 Arck. II, .28.
3 Arck. III, 488 ff.
4 Grauert II, 266.
5 Grauert sätter Innocentius XLs uppstigande på påfvestolen såsom skiljepunkt
mellan sin tredje och fjerde period.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
