Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. Af Ernst Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. 81
ifrån sig det lysande arfvet. Hos Marini hade det ännu funnits
fantasirikedom, om han också genom den konstlade stilen och det
lättfärdiga innehållet mäktigt bidragit att nedsätta poesiens älvar
och värdighet, hos hans efterföljare deremot söker man förgäfves
spår af verklig poetisk alstringskraft. Men der svulst och
förkonstling tagit öfverhand i poesien, der söker man, såsom
literaturhistorien visar, bot genom efterbildning af antiken. Marinis skola
aflöstes af Chiabreras, hvilken genom imitation af grekerna, särskildt
Pindaros och Anakreon, söker höja den italienska poesien. Men
hvad denna vann i nykterhet och klarhet, förlorade den i fantasi,
på samma gång den under århundradets senare del försjönk
till torrhet och småaktighet; »I Galileis Seicento», säger
Settem-brini \ »var vår lyriska poesi rask och duktig, rörande sig i fria
former, i Kristinas Seicento deremot var den tom, pratsam, vek och
småaktig». Denna senare tids lösen var opposition mot Marinismen,
det är just det som Guidi och Filicaja, Gravina och Pallavicino
predika, sjelf belåtet förespeglande sig, att de införa en ny
klassici-tet, ett nytt Leo X:s tidehvarf.
Nyheter var det ingen brist på, äfven om man ej vill gå så
långt som Settembrini och påstå, att sträfvandet efter nyheter just
är det karakteristiska för tiden. I lyriken inför Guidi nya
metriska former, inom dramat skapas melodramen och utbildas till
nya former pastoralen, inom epiken uppkommer den komiska
hjeltedikten. Men hvad som fattas är den lefvande anden, ett
innehåll som besjälas af nya idéer. Konstnärskapet låg i formen, i
utarbetandet af nya diktarter och nya versformer. Men så har heller
aldrig den fria tanken varit mera klafbunden än under denna tid.
Jesuitismen lät känna sitt tryck på alla områden af
tankeverksamhet. Giordano Bruno, Campanella, Galilei hade erfarit dess makt,
och Vico och Muratori hade ännu ej framträdt för att bana vägen
för ett bättre. Jesuiterna skrefvo lagar ej blott för kyrkan ocb
teologien utan äfven för skönliteraturen; de hindrade utgifvandet
af hvarje skrift, som ej öfverensstämde .med deras läror, de voro de
1 Settembrini: Lezioni di Letteratura Italiana, Napoli 1881—83 Vol. II, s. 299.
Samlaren 1884. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
