Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. Af Ernst Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien.
apostroferas Gud, icke blott der det gäller känslor, reflektioner eller
bekännelser, utan det egnas honom understundom t. o. m. mycket
detaljerade beskrifningar på politiska händelser. Inför Gud
bekänner drottningen sina fel, men är icke mindre angelägen att göra
honom uppmärksam på sina förtjenster, och, som helt naturligt är,
blifva de bekända felen af temligen underordnad betydelse: »Till
ien så lycklig födelse», säger hon, »till så vackra egenskaper, som
blott äro gåfvor af din nåd, o Gud, har den förderfvade naturen
äfven lagt fel, som jag ej skall dölja. Jag var misstrogen och
äre-irig, jag var böjd för vrede, öfvermodig och otålig, föraktfull och
satirisk. Jag förlät ingen, och dessa fel, i stället att aftaga med
jåren och lyckan, hafva tvärtom tilltagit etc.–––- — Vidare var
jjag vantrogen och föga ödmjuk, och mitt eldiga lynne gaf mig i
jlika hög grad böjelse för kärlek som för ärelystnad. I hvilket elände
skulle ej en så förfärlig böjelse hafva störtat mig, om din nåd ej
begagnat just mina fel för att bättra mig. Min ärelystnad, min
stolthet, ur stånd att underkasta sig någon, och mitt högmod, som
föraktade allt, hafva tjenat mig såsom underbara motgifter: och
genom Din nåd, har Du dertill gifvit mig en hög grad af
finkänslighet, som skyddat mig mot dessa farliga böjelser». — Andra fel,
som hon erkände inför Gud, voro att hon föraktat sitt köns yttre
anständighet (bienséances), och att hon brukade svärja, ursäktande
sig dock med att hon var född i en tid och i ett land, der detta
fel i lika hög grad var vanligt hos begge könen. Äfven två andra
fel erkänner hon, nämligen »att hon skrattade alltför ofta och att
hon gick alltför fort» (!)
Arbetet är indeladt i 9 kapitel. Det första af dessa, hvilket
innehåller sjelfva dedikationen, är ett rättfärdigande af sjelfva arbetet
och derjemte en bön till Gud. Derefter öfvergår drottningen i nästa
kapitel till en geografisk skildring af Sverige och en historik öfver
dess konungar. Tredje kapitlet är en fortsättning af föregående och
behandlar Gustaf Adolf. Hennes karakteristik af denna konung
måste intressera oss:
Ce Prince mérita ce nom (le Grand) par ses soins, par ses tra-
vaux, par son sang, et en fin par sa vie, au prix de laquelle il
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
