Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsstudier. Af H. Schück. 5—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Medeltidsstudier.
dhendals closter book mz brodher lauris hacvini.» Men har han
öfverfört boken från Vadstena till Nådenda], kan han ej vara
öfversättaren, ty då Barlaam och Josaphat är autograf och stilen
densamma som i Ansgarius, måste öfversättaren af Barlaam och
afskrifvaren af Ansgarius vara samma person; då slutligen
afskrifvaren af Ansgarius är en annan person än »öfverbringaren,»
följer däraf att Laurentius Haquini icke öfversatt Barlaam och
Josaphat. Detta styrkes äfven ett annat skäl. Öfversättningen är,
åtminstone delvis, från latinet, men Laurentius var laicus — före
inträdet i klostret borgmästare i Västerås —, och det är knapt
troligt, att han varit synnerligen förfaren i det latinska språket.
Klostret ägde vid denna tid ganska många literära munkar,
hvilka vi gissningsvis kunna tillägga hedern af att till svenska
hafva öfverflyttat detta märkliga arbete, t. ex. Gervinus Petri,
Johannes Borquardi, Magnus Unnonis, Johannes Benechini,
Johannes Hildebrandi m. fl. Men ehuru autografer finnas af alla dessa,
har en jämförelse af stilarne likväl ej ledt till något resultat.
Af ofvanstående anmärkningar framgår slutligen, att
handskriften ej tillhör den senare hälften af 1400-talet. Då boken
sändes till Nådendal med Laurentius Haquini, hvilken lemnade
Vadstena 1442, bör öfversättningen hafva värkstälts under eller
omedelbart före detta år.
7. Ars Moriendi.
År 1514 tryktes i Upsala Ars moriendi Johannis gerson
lärdom hurtv man skal lära dö til siälenne salicthet. I afslutningen
yttrar öfversättaren, Ericus Nicolai, följande ord:
Thenne bok ok lärdom som är til åth lära dö til siälenne salichet
war til forende aff några goda lärda män skriffwath ok weradh af latjne
ok oppa Swensko m&ngom godom ok gwdeljgom människiom til siälegaghn.
Doch alth for dy sa fantz uaghz forsymath ok säth til baka som gantzka
nyttogth war ok är til siälenne salicheth Ok thz haffwa maghske the
giorth som skriffwath haffwua Thær fore haffwer werdoghiste y gwdhi Fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
