Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden (Mörks Prins Theodorik; Fru Nordenflycht till Fischerström). Af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörks "Prins Theodorik." 171
tryeket utkomma, emedan derutinnan ibland caractererne och
under diktade namn funnes sådane beskrifningar, som förleda läsaren
att gissa och utmärka wissa personer. Uti sådane Caracterer bör en
auctor noga följa den regeln, att dickt och sanning så blandas om
hwarannan, att hwad den ena bestyrker gissningar, åter den andra
kullslår och förmörkar. Enär en last eller ett fel skall beskrifwas,
bör ej någon persons effterdöme så följas, att hwar och en af
allmänheten kan peka på hwilken man menar. Så låflige desse
skriffter äro, när de oskyldigt inrättas och nagelfaras, så
förtretliga ja farliga blifwa de enär de tillåtne grentzor öfwerskridas.
Att utsätta dessa grentzor, är så mycket angelägnare, som i
wid-rigt fall, antingen nyttiga böcker förbjudas, tancke friheten
hindras, och hågen för skrifwande betages; eller ock å andra sidan,
en öppen wäg gifwes för alla, att skrifwa om alt hwad de wilja.
Om det anses för tillåteligit, att under fördolde namn föreställa
hwad sak och person man hälst will, och på hwad sätt enom
infaller, så synes solklart, att en pasquillant och en moralist hafwa
händerne lika frie, och afmåla hwad dem helst behagar, personer,
fel, odygder med mehra. Till ’dessa gräntzors utstakande hörer
hufwudsakeligen, att wissa saker gifwas, som aldrig få wara
ämnen till Caracterer under fremmande och förborgade namn; till
exempel, Öfwerheten Regeringen och höga personer, hwilka ej
annorlunda än till deras förmåner och goda egenskaper för en
med-lefwande werld böra beskrifwas. Att med färjor, som lysa i
ögonen afskildra något hos dem förment fel, och derigenom
underkasta dem en illa menande uttydning eller gissning, är twärt emot
den wahrsamhet jag deras åtancka är skyldig förutan de
effter-tänckelige följder deraf kunna upwäckas.
»Detta ärendet skulle uti deras Excellencers närwaro widare
företagas.»
Tisdagen den 2 Maj 1749 (pag. 397.)
Sedan utrikes posten war upbruten och brefwen upläste,
företogs å nyo den öfwerläggning som d. 28 sistlrne April förehades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
