Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein I. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens bref till Rosenstein. 95
sveper jag mig väl in i den Kongl, mantelen; men är man så god
och klappar, räcker jag hufvudet litet fram. — Det var skada med
Gref Creutz, att han så hastigt blef premier-ministre. Vi äga nu
intet hopp att få se hans Opera. Han har varit så nådig och ej
allenast reciterat för mig en hop verser därur, utan äfven
detail-lerat hela planen. Alt är förträffeligt. Han är och blir vår
Mästare1). Jag har att tacka Herr Hof-Junkarns vänskap för den goda
fördom, han fattat om min person. Måtte han ej bli detromperad!
Jag har aldrig sett någon hög Herre, som med mera höflighet
vetat mindre besvära. Då man första gången uppvaktadt honom, är
man på vägen att tvifla, om man gjort hans connoissance eller
endast förnyat den. — Bland de 999 operor, som pullulerat från
Brödren Ristell, är en benämd Sethos, den han skrifvit till en
redan gifven musik ur en tysk Opera af ett helt annat ämne. Sin
Sethos har den svenska auctorn sedan öfversatt på Fransyska för
att låta spelas i Paris2). Voilà bien des miracles à la fois. Om
musiken, som är Naumanns3), har en viss caracter, och om piecen
är dugelig, och om alt detta svarar mot hvartannat, så har jag
tagit mitt parti och tror från denna dag på Leibnizens harmonia
praestabilita. Nauman har fullbordat sin musik till Gustaf Vasa,
finnes ännu ett kort fragment på fransk vers i vol. 63 fol. n:r 28 i Gust. saml.).
Af Kellgrens bref till Zibet (Lagus 185) framgår, att skalden redan 1782 hunnit
ganska långt på detta drama.
En prolog, spelad på Ulriksdal den 24 april 1783, då Gustaf Adolfs
ädelmod uppfördes. Enligt Francs bär meddelade bref var denna prolog af
konungen, Oxenstjerna och Kellgren. Fersen (V, 158), som uppgifver oriktigt
datum, nämner blott konungen. Stycket synes vara förkommet.
1) Operan är tydligen den i Lidners skrifter upptagna Rustan och Mirza.
Detta bref är ett nytt bevis på, att stycket värkligen är af Creutz. Se härom
Wirséns afgörande bevis i Sv. Akad. Handl. LXI s. 62—63. Jämf.
Oxenstjernas Arbeten II 234.
2) Adolf Fredrik Ristell, då Kongl. Bibliotekarie, blef sedermera
entreprenör för Svenska Dramatiska Theatern. Ristell författade och öfversatte en
mängd pjeser, rörande hvilka hänvisas till Dahlgrens bibliografi. Det här
omtalade stycket är för öfrigt okändt.
3) Den bekante kompositören Johann Gottlieb Naumann, född i Sachsen
1741, kom 1777 till Sverge, där han stannade omkring ett år. Han återvände
hit 1782, men lemnade vårt land redan 1783. Han dog 1801. Se Adolf
Lindgren: Svenska Hof kapellmästare s. 11—21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
