Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein I. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Kellgrens bref till Rosenstein.
ligt Förslag till stadgande af vårt skrifsätt1). —2:o. Fortsättningen
af mitt Handels Bibliothek. — 3:o. Min befattning med St.
Posten, som hädanefter, då jag blir ansedd som Utgifvare däraf,
fordrar mera min omsorg — så tyckes mig, att mängden och
svårigheten af mina göromål väl svara mot en Ämbetsmans, som utan
tillfrågan af Hvad gör Ni? får njuta i stillhet sin säkra lön.
K.
Det tycks som denna frågan låge ständigt i dina öron. Så
mycken rättighet måtte likväl en kung äga, att han får tillspörja
sin Hand-Secreterare, hvad han har för händer. — Snarare borde
du räkna för en nåd, att han därom vill underrätta sig.
K.
Jag tillstår ock, att det sker med den yttersta godhet, och det
är just därföre som det grämer mig så mycket mer att ej kunna
1) År 1787 hade Sv. Akad. påbörjat det af konungen påbjudna
ordboksarbetet, och Kellgren, hvilken fått sig bokstäfverna A oeh U tilldelade, hade
på prof utarbetat orden A, Af, Ande, Arbetsam och Arfvode, hvilket utkast
återfinnes i den s. 103 n. 1 nämda skriften. Härom yttrar Rydqvist i Sv. Akad.
Handl. XLV 2Qi—265: »Dessa Kellgrens flyktiga utkast bära dock dragen af
ett snille, som väl ej befinner sig i sitt rätta hem, men icke förnekar sig, så
länge det får behålla sin frihet, välja sitt ämne och sluta när det behagar.
Kellgrens anläggning till partikeln af har det värde, att hon kunnat utgöra
första grundritningen till den i nu utgifna häfte af Ordboken intagna artikeln
i detta ämne. Hans i förbigående gjorda anmärkning i fråga om hög och låg
ton i svenskan, förut antydd af Botin, har också föranledt behandlingen däraf i
Akademiens Språklära, hvaremot hans förslag att införa tontecken (aksenter)
till utmärkande af lång vokal icke blifvit antaget och. icke häller hann af
honom själf mer än angifvas med ett par ord». Kellgrens här omtalade arbete
var färdigt redan 1787 och man känner ej någon fortsättning. Att döma af
detta bref tyckes han dock hafva sysslat därmed. Om bans här nämda
ortografiska arbete har man sig föga bekant. »Att döma af protokollerna — yttrar
Ljunggren i Sv. Akad. Hist. II 398 —, synes frågan om stafningen alt sedan
akademiens första år hafva hvilat. Likväl är anledning att förmoda, att, om
än icke protokollsboken därom något förmäler, stafningen och därmed
sammanhängande frågor fortfarande varit föremål för öfverläggningar, och
ordboksarbetet gaf därtill ständiga tillfällen; en af ledamöterna, Leopold, synes
under tiden hafva varit träget sysselsatt med rättstaf ningen». 1798 föredrog
han en uppsats om »Grunderna för staf sättet», och 1801 utkom det
hufvudsakligen af honom utförda arbetet »Afhandling om Svenska Stafsättet». 1786 hade
Kellgren i akademien uppläst en afhandling i detta ämne, hvari han yrkat, att
»man borde söka för ögat uttrycka, hvad örat borde höra». Se härom Sv. Vitt.
Häfd. III 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
