Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellgrens bref till Rosenstein II. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Kellgrens bref till Rosenstein.
som kan påskynda min resa härifrån, ty jag är i alt afseende
mycket nöjd med stället. Min hälsa är ej god, men dock i
allmänhet mindre elak eller mindre ofta elak. — Clewberg har skrifvit
mig till, att K[unge]n i sitt bref till Armf[elt] skulle yttrat mycken
förundran däröfver, att hans credit i Academien hade varit så stor.
— Jag längtar mycket att få läsa Brors Afträdes-Tal i W. A.1). För
all ting i verlden frugta ej, att det blir för långt! Hvad Bror
skrifver kan aldrig blifva det för andra än dem, hvars omdöme man
ej bör afse. Om den allmänhet, vi nu äga, ej är värd att läsa hvad
en upplyst man skrifver, om sannerligen dess bifall föga hvarken
kan väntas eller hedra, om det blir en nödvändighet att ge hoppet
förloradt om någon sensus communis, mindre upplysning här i
landet ännu på en 5 eller 6 generationer, så måste dock tiden,
ehuru sent, en gång komma, då Snillet och Sanningen skola njuta
sin rätt. De fläste philosopher hafva skrifvit för framtiden, och
då gör det ju lika mycket, om man sätter den några Sekler mer
eller mindre långt bort. — Jag har läst i det sista af Götheborgska
Bladen (som altid har Tidningarne några dar förr än i Stockholm),
att efter ett nytt upplopp i Paris, där 1500 menniskjor omkommit,
har Necker å nyo d. 17 blifvit rappellerad. Om detta vore sant
och det apparement medförde det lyckliga slut på förevarande
crisis, att den goda saken segrade och att Frankrike vunne en
frihetsregering, så tviflar jag, att många Fransoser skulle känna
däröfver en lifligare glädje än jag. Det vore utan tvifvel det
lyckligaste, om ändamålet kunde vinnas utan dessa föregående blodiga
Scener, men om de påskyndat denna hvälfning, om det ej gifs
annat medel att bryta ett långvarigt och helgadt våld, så hvad är
väl för Staten några hundrade lif mot millioners frihet och lyck-
1) I sitt sist citerade bref skref Rosenstein till konungen: »I onsdags
nedlade jag mitt presidium i Vettenskaps Akademien. Jag talade om Upplysning,
sökte att visa, hvari rätta och sanna kunskaper besta, och att vederlägga
Rousseaus sats, att de äro skadeliga för samhället. Detta tal blir på lång tid ej
tryckt, ty ännu äro 5 tal otryckte, som skola tryckas förut. Om ej ämnet vore
kärft, kunde jag således hoppas att få underkasta det Eders Kongl. M:ts
om-pröfvande». Rosensteins berömde tal, Försök til en afhandling om
Uplysningen, utkom i omarbetadt skick först 1793,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
