Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
THAN l) Åbobibiiotekets historia 2). Redan förut (1745) hade Ol.
Celsius författat Upsala universitetsbiblioteks historia3), och hans broder
lœ gymnasiique Skarensis, De schola Heisingburgensl (1810; præs. N. Sjöborg),
De westrogothorum gymnasio regio et schola triviali Scarensi (1827; præs. Ol.
Kolmodin), Strängnäs läroverks arkiv af J. A. Drysén (1876), Historik öfver
Visby läroverk af O. W. Lemke (1875), Några upplysningar om Frösö
trivialskola af S. Kardell (1871). Priset tages af K. F. Karlsons utförliga och
innehållsrika arbete Blad ur Örebro skolas äldsta historia (1871—75). Ypperliga
kulturhistoriska bidrag finnas äfven i Hågkomster från hembygden och skolan
(1830; fjärde och senaste uppl. 1861) af Sam. Ödmann. De flesta af dessa
arbeten återfinnas i vederbörliga skolprogram. Till skolprogramsliteraturen kunna
ytterligare läggas H. Hernlunds Bidrag till den svenska skollagstiftningens
historia (1882) och Bidrag till den svenska elementarlagstiftningens historia (1880)
samt Löfstedts Sveriges skolor före 1571 och 1571 års skolordning (Nisbethska
flickskolans i Upsala program för 1876 och 1878). Äldre afhandlingar äro
Murbergs Om Konung Gustaf Ls vård om allmänna Uplysningen och undervisningen
(Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. I) och Collegium regium et illustre
(därsammastädes VIII). En akademisk disputation af såväl pedagogiskt som
literaturhistoriskt värde är B. Lundstedts Grekiska språkets studium vid de svenska
läroverken (1875). I Pedag. Tidskr. B. XIV har Wadstein infört en uppsats
om 1610 års skolordning och i femtonde bandet af samma tidskrift finnes några
notiser om Bellum grammaticale en latinskt, af Andreas Guarno författad
formlära, som begagnades här i landet under 1600-talet. Om Den svenska
skolordningen af år 1649 finnes en uppsats af G. Sundbärg (Högre Reallärvoverkets
i Stockholm inbjudningsskrift 1886). I sammanhang härmed kan nämnas, att
Hammarsköld 1817 utgifvit En förteckning på . ... schole- och
undervisnings-böcker. Af de under Fants praesidium ventilerade afhandlingarne
beröra några pedagogikens historia såsom De institutoribus Uberorum regiorum in
Svecia (1791) och De institutione publica juventutis patriæ (1782, 1786). Under J.
H. Schröders praesidium ventilerades 1842 en afhandling De institutione
nobi-lium in patria sæculo XVII. Af värde äfven för oss svenskar är Leinbergs
Handlingar rörande finska skolväsendets historia (1884) och Akianders
Skolverket inom forna Wiborgs och nuvarande Borgå stift (Finska Vetenskaps
Societetens Bidrag B. IX). En äldre tid behandlades i Alcenius’ disputationer (1848)
De scholis Fenniœ ante reformatam ecclesiam och De scholis Fenniæ post
reformatam ecclesiam usque ad motos liturgicos. Jämf. äfven Warmholtz 9119—9148.
1) Porthan äger sin egentliga betydelse såsom finsk literaturhistoriker,
men hans ypperliga upplaga af Juustens Chronicon episcoporum finlandensium
(1784 — 1800) är af stort värde äfven för kännedomen om Sverges medeltid.
2) 1813 — 27 utkom Pippings De bibliothecariis academice aboensis.
3) Bland öfriga biblioteksbeskrifningar kunna antecknas Linköpings
biblioteks handlingar (1793—95; ett synnerligen viktigt arbete;, Bibliotheca
tem-pli cathedralis Stregnensis (utg. af Aminson 1863—64), Historiola bibl. regii
gymnasii Aros, (J. H. Schröder 1811—16), Nyköpings läroverks bibliotek af A.
Bagge, Catalog öfver Skara Kongl. Gymnasii bibliothek (1830) af W. Luth,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
