Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
med den svenska literaturen. Undantager man några grofva
misstag, innehåller denna afhandling intet, som ej förut stått att läsa
hos Schefferus. Vida bättre är WAHLBERGS De poetis in
Svio-Qothia latinis (1739—40), som dock endast behandlar den latinska
poesien i Sverge. Såsom ett motstycke därtill skref Er. Hydrén
De /atis literaturœ orientalis in Svecia (1755). Hans fader Lars
Hydrén hade några år förut författat den altför litet
uppmärksammade disputationen De primordiis et incrementis poeseos
sve-cance (1748), som lemnar en skildring af den svenska literaturen
från älsta tider till och med Stiernhielm och Rosenhane. Icke utan
skäl torde denna afhandling kunna betraktas såsom det första
försöket till en svensk literaturhistoria. Tolpos nästan samtidiga
disputation De initiis rel liter ariœ in Svethia (1750) är däremot
oredig, mångordig och innehållsfattig. Obetydlig är ock
Hallenbergs De nobilibus in Svio-Gothia litteratis (1778), hvilket arbete
afbröts innan författaren hunnit till reformationen. Den måhända
lärdaste af 1700-talets forskare, Sven Lagerbring (1707—1787),
har likaledes försökt sig såsom literaturhistoriker. 1748 utgaf han
sin Historia literaria. Arbetet, af hvilket endast första delen
utkom, börjar med tiden före syndafloden och slutar med Alexander.
Det är af intresse såsom det första försöket till en utförlig, på
svenska författad allmän literaturhistoria, men är numera
naturligen obrukbart. 1754—58 utgaf han i tre band Samling af
åtskilliga handlingar och påminnelser) som innehålla flera
literaturhistoriska bidrag, bland hvilka särskildt bör märkas Om
wetnskaper-nes förra öde i Swerige. Dessutom förekomma där uppsatser om S.
Birgitta, Messenius, Peder Månsson, Sparfwenfeldt m. m. Ganska
innehållsrik och ännu läsvärd är den under hans praesidium
ventilerade disputationen De statu rel literarice in Svecia per tew.pora
unionis calmariensis (1772)x), och för sin tid ypperlig är den teck-
1) Denna afhandling intogs sedermera i Gjörvells Thesaurus sveo-gothicus
(1781). I samma arbete infördes ock Rabenius’ De fatis literaturœ juridicœ in
Svecia (förut trykt 1772; en mindre del hade — i en annan upplaga —
utkommit redan 1770). En kort rättshistoria skrefs 1775 af Hochschild Utkast
til historisk beskrifning om Svea rikes äldre province- eller landskapslagar så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
