Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 125
ning, han i sitt stora arbete Swea rikes historia (1769—83) gifver
af vetenskapernas öden till år 1400. Denna framställning är både
fullständigare och bättre än Stiernmans, som dock går längre fram
i tiden och något utförligare behandlar den poetiska literaturen.
Värdefulla upplysningar rörande 1600-talets lärdomshisteria finnas
i Akckenholtz’ stora arbete Memoires concernant Christine Reine
de Suède (1751-1760). Särskildt torde I 312—342 böra
uppmärksammas; författaren gifver där en 1600-talets literaturhistoria i
sammandrag1). En bland århundradets dugligaste
literaturhistori-ker var J. H. Lidén, mest bekant för sin Catalogus disputationum
(1777—80), en förteckning öfver alla i Sverge och Finland
ventilerade disputationer2). För den senare tiden har arbetet fortsatts af
Marklin (1820, 1856) och Wahlberg (1877). Därjämte författade
Lidén det sakrika arbetet Historiola Utteraria poetarum svecanorum
(1764—72)3). Till de fyra häften, af hvilka detta arbete bestod,
lades sedermera (1801 —1808) trenne nya, författade af Broocman
och Humble. Äfven P. A. Sondéns 4) In historiam poeseos Sne-
som allmänna städs- och landslagen. Nästan inga historiska upplysningar kunna
hämtas ur Tiburtius’ Fata juris canonici in Svecia (1729). Öfverhufvud taget
är vår rättshistoriska literatur ej stor. Grundläggande är Stiernhööks så
ryktbara arbete De jure sveonum et gothorum vetusto (1672), som dock blott
obetydligt sysselsätter sig med själfva den yttre rärttshistorien. Denna behandlas
däremot uteslutande i Wildes 1736 utgifna Sveriges beskrifna lagars grund, art
och upprinnelse samt ålder, omskiftelser och förnyelse, ursprungligen ämnad att
tjäna som företal till 1734 års lag. I första afdelningen af sin uppsats —
Kritisk afhandling om provins-lagarnes ålder och hvad anledning de gifva till
närmare kännedom om nationens tillstånd, införd i Vitt, Hist. och Ant. Akad. Handl.
VI. — söker Fahle Burman att bestämma landskapslagarnas ålder. Men då
man i vissa fall ännu stod kvar på rudbeckianernes ståndpunkt, kom man ej
till något vetenskapligt tillfredsställande resultat. Ett godt prof på dessa
besynnerliga fantasier lemnar Lundius’ skrift Zamolxis primus getarum legislatur
(1687). Om rättshistoriska skrifter i detta århundrade se s. 146.
1) Om Kristinas egna literära arbeten har E. Meyer i Samlaren V (1885)
författat en läsvärd uppsats. Om hennes bibliotek i Rom skref F. F. Carlson
i Skandia VIII.
2) Redan 1765 hade Cederhamn utgifvit Catalogus dissertationum, quæ
ad illustrandas res svecicas faciunt.
3) En af Liden omarbetad upplaga finnes i handskrift på Ups. Bibl.
4) I tidskriften Theophrosyne (1823—25) offentliggjorde Sondén tvänne
biografier öfver Olavus och Laurentius Petri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
