Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
cance hypomnenata (1817) kunna betraktas såsom ett tillägg* till Lidéns
arbete. Detta var länge den fullständigaste historik, man ägde
öfver 1600-talets poesi, och den torde ännu med fördel kunna
användas. Lidéns samtida, den lärde, aldrig fullt uppskattade Ol.
Knös författade (1776—96) ett både för lärdom och omdöme
utmärkt arbete Historiola literaria poetarum Vestrogothice latinorum1).
Mellan åren 1787—96 utgaf han Analeda epistolarum, en — dock
föga ordnad — samling af bref, mest berörande vår lärdomshistoria.
Ungefär samtidigt skref E. M. Fant en utförlig framställning af
den grekiska literaturens öden i vårt land. Denna skrift Historiola
litteratur (B grœcœ in Svecia (1775—84; suppl. 1785—86) ansågs af
författaren själf såsom en utvidgad och förbättrad upplaga af
PLANTINS i Wittenberg trykta Hellas sub Arctoa (1736). Efter
afslutandet af Fants afhandling utkom 1785—89 Floderus’ De
poetis in Sviogothia grœcis. En finsk motsvarighet är J. J.
Teng-STRÖMS De viris in Fennia peritia literarum grcecarum clar is (1814
—16; fragment). Äfven i sina öfriga disputationer har Fant
lemnat många värdefulla bidrag till vär äldre literaturhistoria. Bland
dessa märkes först och främst hans om en storartad lärdom
vit-nande förteckning på alla intill år 1600 i Sverge trykta skrifter2)
Annales typographici (1793 —1800), ett arbete som ännu ej
öfverträffats3). Af de talrika afhandlingar, hvilka ventilerats under
hans praesidium kunna framhäfvas De statu rei litterarice in Svecia
sub moderamine Stenonis Sture (1793), De Statu rei litterarice sub
im-perio Gustavi I (1785), De unione ecclesice reformatm cum lutherana
sec. XVI in Svecia tentata (17 82), De historicis B. Gustavi pr imi (1782),
JBrevis conspectus historicorum Svecica (1796), De /atis mucices in
Svecia (1797; författaren Sv. Yckenberg presiderade själf för den
1) Ett liknande arbete är P. Svedelius’ De poetis latinis dioceseos
West-manno-Dalekarlicce (1785—1802), I senare tider har man föga sysselsatt sig
med dylika ämnen. Ett undantag bildar C. J. Lundvalls i Vitt. Hist. och
Ant. Akad. Handl. XVI införda afhandling Om romerska vältaligheten vid Upsala
universitet under 17:de och 18:de seklerna.
2) Äfven utrikes trykta, men af svenskar författade arbeten medtogos.
3) Här kan dock meddelas, att en fullt kompetent hand f. n. är
sysselsatt med en bibliografi, hvilken tvifvelsutan skall göra Fants arbete öfverflödigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
