Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
de flesta föredraga att syssla med ren lärdomshistoria. Men vid
midten af 1700-talet uppstod en ny skola, hvars egentliga
blomstring inträffade under Gustaf III och Gustaf IV Adolf. Denna skola
lägger hufvudvikten på det, den äldre riktningen försummat, och
ringaktar det, som denna vördat. Poesien blir nu
literaturhistoriens egentliga föremål, och vetenskapernas historia försummas
nästan alldeles. Vår latinska literatur, hvilken af den äldre
riktningen behandlats med stort intresse, anses nu för ett lärdt
pedanteri. Man öfvergifver den gamla disputationsformen med dess
torra lärdom och dess för allmänheten obegripliga språk, och den
forna, med fakta späckade framställningen ersättes af en retorisk,
vattenhaltig stil, som ofta förlorar sig i tomma deklamationer. Det
nu sagda gäller dock endast riktningens mera utpräglade
representanter. Flere af 1700-talets författare stå på gränsen mellan
de båda nu skildrade skolorna.
Den nya riktningen inleddes af skalden O. v. Dalin, som i
första bandet af Vitterhetsakademiens handlingar (1755) skref en
Inledning till dessa Kongl. Vitterhets Akad. handlingar. Dalin
söker där gruppera Sverges författare. Han inordnar dem i fyra
olika tidehvarf (det fjärde inledt af Lovisa Ulrika) och gifver
några allmänna karaktäristiker af dessa. I detta mera historiska
framställningssätt ligger Dalins företräde framför den äldre
riktningen. För vår tid är afhandlingen naturligen alldeles värdelös.
I andra bandet af samma akademis handlingar (1776) försökte
sig hans lärjunge Liljestråle med ett — fullkomligt obetydligt
— tal om skaldekonstens öden i Sverge, och i det fjärde bandet
infördes en af B. Frondin författad Afhandling om swenska
folkets lärdom och vitterhet. Denna — aldrig fullbordade — historik
behandlar hufvudsakligen den hedniska tiden. I tredje årg. af
Läsning i Blandade Ämnen (1799) infördes en anonym uppsats,
skrifven af Leopold och kallad Svenska vitterhetens historia.
Författaren anser, att literaturen före Dalin ägde
»nästanlingen-ting märkvärdigt.» Dessa gamla författare kunde endast intressera
»den lärde tom-skrifvaren», som »behåller dem för att gifva åt sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
