Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 133
där — har Atterboms lärjunge B. E. Malmström ingripit
kompletterande 1). Hans Grunddragen af svenska vitterhetens historia
— ursprungligen akademiska föreläsningar, efter författarens död
utgifna (1866—68) af Bergstedt — röja otvifvelaktigen mera
historisk blick än Atterboms arbete, och Malmström förstår bättre än
denne att genom jämförelser med utlandets literatur belysa vår
egen, men å den andra sidan visar han en i ögonen fallande brist
på själfständiga studier. Det hela är knapt något annat än ett
kompilationsarbete, hvars utgifvande — på hvilket Malmström själf
ej tänkt, åtminstone ej i den formen — mera skadat än gagnat den
begåfvade skaldens minne. Ett kompilationsarbete, ehuru kanske
något för strängt bedömdt, är äfven Lénströms Svenska poesiens
historia (1839—40.)2) Det är ganska innehållsrikt, ett beröm som
ingalunda kan gifvas åt Assar Lindeblads floskulösa Svenska
sången (1832). Som i viss mening ett storvärk måste däremot
Peter Wieselgrens Sveriges sköna litteratur (1833—1849; första
delen utkom i nya uppl. 1847 och 1866) betraktas. Författarens
omdömen förete en brokig blandning af genialitet och — man kan
nästan säga — barnslighet. Uppställningen är vanligen absurd
och de faktiska uppgifterna ej sällan väl hastigt nedskrifna, men
trots dessa fel är arbetet likväl ovärderligt genom sin oerhörda
rikedom på uppgifter. Wieselgren förtjänar äfven ett namn
såsom utgifvare af De la Gardiska archivet (1831—44), där flera
literaturhistoriskt viktiga handlingar finnas intagna. I det stora
arbetet Biographiskt lexicon, grundadt af Sondén och Palmblad,
var Wieselgren länge den ledande anden och författade där en
mängd literära biografier, alla utmärkta för denna originella, af lif-
1) Malmströms inträdesföreläsning, som behandlade den svenska literaturens
utveckling från Stiernhielm till Gustaf III:s tidehvarf, finnes trykt i Fyra
inträdes-föreläsningar (1860). I Litteraturhistoriska studier (1860) har Malmström
infört några uppsatser om Geijer, Franzén och Atterbom.
2) 1841 utgaf samme författare Sveriges literatur- och konst-historia samt
1857 Svensk literaturhistoria i sammandrag. 1838 påbörjade han ett Litterärt
porträttgalleri af svenska skalder, hvaraf dock endast det första häftet, behandlande
Stiernhielm; utkom. Bland hans disputationer märkes en öfver ästetikern Lars
Fornelius (1838).
Samlaren VIII. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
