Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 135
Bland öfrige författare, hvilka behandlat större eller mindre
partier af Sverges literaturhistoria märkes Sturzenbecker
(Orvar Odd) med sina kåserande och starkt färglagda, men kvicka
och ofta träffande sex föreläsningar öfver Den nyare svenska
sJcön-literaturen och pressen (1845), sedermera omarbetade och intagna i
Grupper och personager (1861), samt den norske konsthistorikern
Dietrichson (då docent vid Ups. Univ.), hvilken 1862 utgaf det
ytliga arbetet Inledning i studiet af Sveriges literatur i vört
aar-hundrede*). Samma tid behandlades med vida större talang af
FRYXELL i Bidrag till Sverges litteraturhistoria (1860—61), en
visserligen ganska otillförlitlig partiskrift, riktad företrädesvis mot
nyromantiken, men lifligt skrifven och vanligen röjande en i det
hela sund, historisk blick. Hans många faktiska misstag och hans
minne af S. Cavallin (1854—58), Bidrag till Lunds stifts herdaminne af »ett
sällskap» (G. H. Mellin, Wieselgren m. fl. 1846), Tjenstemän vid
församlingarne och läroverken uti Kalmar stift af N. J. Löfgren (1836—41; fortsättning
1885 af P. Sjöbring), Skara stifts herdaminne af J. W. Warholm (1871),
Strängnäs stifts herdaminne af Aurelius och Follén (1785—1817), Upsala
ärkestifts herdaminne af J. E. Fant och A. T. Låstbom (1842—45), Westerås
stifts herdaminne af J. F. Muncktell (1843—1846; en fortsättning utgafs 1880
af P. A. Ljungberg), Hernösands stifts herdaminne af J. F. Biberg (1876 ff.),
Visby stifts herdaminne af O. W. Lemke (1868), Herdaminne för forna Wiborgs
och nuvarande Borgå stift af Matthias Aktander (Finska Vetenskaps
Societetens Bidrag B. XIII och XIV), Abo stifts herdaminne af C. H. Strandberg
(1832 — 34). Hit kan ock räknas Cornelius’ Några bidrag till theologiska
fakultetens historia (1874, 75), Rhyzelius’ Episcoposcopia sviogothica (1752), S. A.
Hollanders Biskopar och superintendenter i Sverige och Finland efter
reformationen (1874). Öfver universitetens och skolans ämbetsmän finnas ock
biografiska arbeten, såsom Scheutz’ Lektorer vid Wexiö läroverk (1878—80),
Dry-séns Lektorer vid Strengnäs Gymnasium (1871) och Ståhls Professorer vid Kongl.
Universitetet i Lund (1834). Äfven Sverges läkare äro biograferade i flera
arbeten. Här må antecknas Sackléns Sveriges läkare-historia (1822—24
supplement 1835; ett nytt supplement utgafs 1853 af Hilarion Wistrand), Sveriges
läkare-historia, ny följd, utg. af Hilarion Wistrand, A. J. Bruzelius och
Carl Edling (1873), Sveriges apotekare historia (1833), Sveriges
apotekare-historia, ny följd utg. af A. J. Bruzelius (1878). Ett bibliografiskt storvärk är
det väldiga, af B. Linnström redigerade Svenskt boklexikon (1867—84).
1) Samme författares Lœredigtet i Nordens Poetiske Litteratur (1860)
sysselsätter sig också med svenska författare. I den danska Nordisk Tidsskrift
for Literatur og Kunst (1862—63) har Dietrichson skrifvit en uppsats om Det
svenske drama og det svenske Theater før og nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
