Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
samling, kallad Nordmansliarpan och försedd med ett synnerligen
karaktäristiskt företal. Redan förut (1814—16) hade dock A. A.
Afzelius och E. G. Geijee — i lika litet trogen form — utgifvit
en samling af då ännu sjungna folkvisor1). A. J. Arfwidssons
Svenska fornsånger äro däremot aftrykta från gamla handskrifter,
och i detta arbete lemnar utgifvaren en — efter dåtida fordringar —
tämligen noggrant återgifven text af medeltidens och 1500-talets
namlösa dikter2).
Bland våra äldre utgifvare förtjänar J. E. Rietz3) att
ihågkommas för sin samling Scriptores Suetici niedii cevi cultum cultur-
1) En del af denna samling utgafs i tysk öfversättning af G. Mohnike
Volkslieder der Schweden 1830. En fortsättning utkom 1836 under titel
Altschwe-dische Balladen, Märchen und Schwänke. 1857 publicerades en annan tysk
öfversättning af Warrens Schwedische Volkslieder der Vorzeit. Af den svenska texten
utkom 1880 en ny, af R. Bergström redigerad upplaga, utmärkande sig för en
mängd goda literaturhistoriska anmärkningar.
2) Bland öfriga samlingar af folkliteratur kunna här några arbeten
anföras: Svenska folksagor (1882), Halländska sagor (1880; på bygdemål och
mindre ändrade), En saga från Dal (1885), alla tre af A. Bondeson; Sagor
och äfventyr berättade på svenska landsmål (1883) och Ur Nerikes folkspråk och
folklif (1861), båda af G. Djurklou; Nerikes gamla minnen (1868) och Svenska
folksägner (1882), båda af H. Hofberg; Folkdiktning, samlad och upptecknad
i Skåne af Eva Wigström (1880; andra samlingen utkom 1881). Folkvisor och
sägner finnas samlade i Buna (1842—45, 1847—50, samt i fol. 1865—76) utg.
af R. Dybeck; Svenska fornminnesföreningens tidskrift (1872 ff.); Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria (1877; utg. af Aminson) och i Nyare bidrag
till kännedomen om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, utgifven (sedan
1878) af J. A. Lundell. Märk särskildt Lundells där intagna bibliografi
Öfversikt af de senaste årtiondenas värksamhet för kännedom om folkmål och
folklif i Sverige och andra länder. Om fornminnesföreningarnes värksamhet se
S. Berghs uppsats Om historiska föreningar i landsorten (Hist. Tidskr. V).
Hyltén-Cavallius’ stora etnografiska arbete Wärend och Wirdarne (1863—68)
innehåller jämförelsevis få upplysningar af vikt för literaturhistorien. I en tysk
dissertation — Studien über die Schivedischen Volksmelodien, Leipzig 1885 — har
K. Valentin undersökt melodierna till våra folkvisor. Samma ämne hade förut
behandlats af Hæffner i en uppsats — Anmärkningar öfver gamla nordiska
sången — införd i Svea för 1824. I Framtiden för 1871 finnes en uppsats af
P. A. Gödecke Studier öfver våra folkvisor från medeltiden.
3) Äldre än Rietz är G. W. Gumelius, som i nionde och tionde häftet af
Iduna utgaf Hertig Fredrik af Normandie. I en uppsats införd i samma
tidskrift fästade han först uppmärksamheten på den fornsvenska krönikan om
Didrik af Bern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
