Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 155
kastat en ny och oväntad belysning öfver vår hedniska literatur.
I Danmark har vårt lands literaturhistoria länge utgjort ett
föremål för studier. Eedan 1794 skref Jens Krag HøST Forsøg til
en udsigt över de sJcjønne videnskabers skicebne i Sverige, och
1817x) utgaf Molbech tredje delen af sina Breve fra Sverrige}
hvilka afslutades med en Kort udsigt över epokerne i den svenske
nationalliteraturs historie (samma år öfvers, på svenska). Ehuru
ingen numera just kan hafva något att lära af detta — dessutom
högst partiska — arbete, bör man ihågkomma, att det i
fullständighet öfvergick hvarje i Sverge då författad literaturhistoria.
Genom skandinavismen främjades naturligen ytterligare intresset
för svensk literatur. En bland riktningens banérförare var Fr.
Hammerich, hvilken genom sina tvänne biografier Den hellige
Birgitta (Kjbn 1863) och En skolastiker og en bibelteolog (Kjbn
1865) — det senare arbetet handlande om Birgittas lärare,
magister Matthias — visat en en ganska vidsträkt beläsenhet i vår
medeltidsliteratur2). Ett arbete af synnerligen vidt omfattande
anläggning är Rosenbergs Nordboernes aandsliv (1878—1885).
Af denna genom författarens död tyvärr afbrutna historia föreligga
nu tre delar, behandlande hela forntids- och medeltidsliteraturen
samt den religiösa literaturen från reformationen till år 1720.
Arbetet är skrifvet med en lågande hänförelse och vitnar om en
värkligen stor beläsenhet äfven i svensk literatur. Författarens
framställning af medeltiden och reformationen öfverträffar
obestridligen alt hvad svenskarna själfva åstadkommit. Dock kan ej nekas,
att han i följd af sin skarpt utpräglade grundtvigianism mången
gång bedömer de literära företeelserna skeft och ensidigt3). Ett
1) 1813 skref Rasmus Nyerup en biografi öfver Olof BudbeJc den œldre.
2) I Nord. Univ. Tidskr. VIII skref han en uppsats Den hellige Birgitta
som forlöber for reformationen i Norden. Hans broder Martin Hammerich
skref i B. VI af samma tidskr. Om Nordens universiteter, hvilken uppsats äger
betydelse äfven för kännedomen om de svenska studenternas universitetslif under
medeltiden.
3) Rosenberg har ock offentliggjort en uppsats om Leopold och en annan
om Gustaf den tredie och det Svenska Akademi (Dansk Maanedsskrift B. IX. 1863).
I K. G. Hammiltons Nord. Tidskr, skref han en uppsats om Messenius som
skandinav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
