Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
annat dock vida mindre betydande arbete med skandinavisk tendens
är Fr. BAJERS Nordens politiske digtning 1789—1804 (Kjbn 1878) *).
Fri från denna ofta vilseledande grundåsikt är Georg Brandes’ så
olika bedömda biografi öfver Esaias Tegnér (Kjbn 1878). Att
författaren såsom främling misstagit sig om åtskilligt2) samt att han
af sin metod någon gång låtit förleda sig till konstruktion, må
gärna medgifvas, men i det hela torde man kunna säga, att
Tegnér först genom denna studie framstått i sin sanna, rent mänskliga
storhet, och man bör äfven medgifva, att just Brandes’ egenskap
af främling kommit honom att se en mängd företeelser med vida
klarare och mera oförvillad blick än vi själfva förmått.
Till slut må med några ord påpekas vår läroboksliteratur.
Det älsta försöket torde vara I. M. Winges Ydun (1835). Efter
en kort ästetisk inledning följer Svenska skaldekonstens historia,
hvarefter arbetet afslutas med en större samling diktprof. Såsom
karaktäristiskt för denna vår älsta literaturhistoriska lärobok kan
antecknas, att den isländska literaturen här intagits såsom
»fornsvensk», ett misstag, från hvilket skolboksliteraturen som bekant
ännu ej befriat sig. Den kortfattade öfversikt öfver den svenska
literaturens utveckling, hvilken finnes intagen i A. Fryxells Svensk
språklära (1832 ff.), är knapt annat än ett namnregister, som
dessutom synes vara meddeladt blott i språkligt syfte. Den egentlige
grundläggaren af den literaturhistoriska läroboksliteraturen var
HERMAN BJURSTEN, hvilken 1859 utgaf Öfversigt af svenska
språkets och literaturens historia, två år därefter åtföljd af en läsebok.
Bjurstens arbete, som 1863 utkom i en ny upplaga3), utmärker sig
för den klara, praktiska, om ock ofta ohistoriska uppställning, som
sedermera blifvit följd. En annan egendomlighet — beroende därpå,
1) I Nord. Tidskr, för 1869 skref Bajer en längre uppsats Bet
Skandinaviske Literatursœlskab. I Framtiden för 1871 finnas tvänne af honom författade
uppsatser Om en jämförande nordisk literaturhistoria och Fornminnenas
återupp-väckelse i Nordens literatur1 hvilket intressanta ämne tämligen ytligt behandlas.
2) Några mindre misstag påpekas i Böttigers motskrift Förklaring etc.
(ups. 1878).
3) Under mellantiden hade G. H. Mellin utgifvit en Lärobok i svenska
literaturens historia (1860). Nio år därefter utgaf Lundblad en annan lärobok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
