Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några småskrifter af Olavus Petri. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 Några småskrifter af Olavus Petri.
Magni sädhan Laur. Senioris. Häraf följer, att Laurentius Petris
afhandling om runor ursprungligen varit af Bureus såsom
appen-dix vidfogad Runaräfsten[1]). Den lilla afhandlingen fanns ännu
1766 kvar på samma plats. Detta år hade Johann Erichson
(Pastor zu Starkow in Schwedischen Vor-Pommern) utgifvit ett
runo-logiskt arbete Bibliotheca Runica. Denna skrift framkallade en
skarp och i det hela obillig kritik, författad af den bekante
Net-telbladt: Antwort auf die Frage ob des Herrn Johann Erichsons
Bibliotheca Runica für vollständig und zureichend zu halten sei?
Sid. 8 yttrar anmärkaren på tal om Bureus’ Runaräfst:
»Es bestehet aus 42 Flocken und 61 Seiten in 8:o; wobei noch
Laurentii Senioris Archi-Episcopi Anmerkung: Om Runaskrifft befindlich, von
einer sehr alten Hand in Schwedischer Sprache, mit beygefügten Runen,
geschrieben.
När och huru dessa blad kommit bort, är okändt. Så vidt jag vet
omtalas de blott hos Nettelbladt. Om själfva »Undervisningen»
finnas däremot icke så få uppgifter.
I Suecia Literata (Holmiæ 1680 s. 25) upptager Schefferus bland
Laurentius Petris skrifter följande arbete: Libellum de literatura
runica Ms. Extat in Bibliotheca Dn. Samuelis Steen, arcis
upsalien-sis prœfecti2). Samma uppgift återkommer — som det förefaller
oberoende af Schefferus — hos Hallman i dennes biografi The
Twenne Bröder .... Mest. Oluff Petri Phase ... Mest. Lars Petri
etc. (Sthlm 1726). Bland Laurentius Petris otrykta arbeten
nämnes där ( s. 174): Vnderwijsning om Runaskriften, sedermera tillökt
och förbättrad med en utförligare beskrifning och anledning, huruledes
den samma å stenom bör läsas och rätteligen uttydas. Schinmeier
(Lebensbeschreibungen der drey Schwedischen Reformatoren Lübeck
namn af Hebraisko ordena na^i Rinna, hvilket märker röst så at skriften skal
lämpa sigh efter röstalåten.» Någon dylik skrift finnes mig veterligen ej i
behåll och omtalas ej häller i den samtida literaturen.
1) Att Bureus haft flera i viss mån olika handskrifter framför sig, säges af
af honom uttryckligen.
2) Som det af det följande vill synas, hade Schefferus ej själf sett
handskriften, utan erhållit uppgiften från dennas ägare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
