Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några småskrifter af Olavus Petri. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några småskrifter af Olavus Petri. 9
Så mycket hafver jagh funnit uthi ett fragmento effter Laurentij
Nericiensis undervijsningh om Runaskriften, fölger nu på andra bladhet
min vijdhare deduction.
Därefter vidtager delen C. De talrika ändringarna och
öfverstrykningarna i denna afdelning visa, att vi här hafva författarens
eget koncept1).
Den Brocmanska afskriften är i det hela lika med den
Palmsköldska, dock med den skilnaden, att Brocmans saknar företalet
och börjar direkt med Laurentij Senioris archiepiscopi om
Runa-skrift.. Afskriften är ett fragment, som afbrytes midt i C.
Slutligen kan tilläggas, att själfva texten till Laur. Petris lilla traktat
ej är fullt lika i alla handskrifterna.
Schröder, som förmodligen först bläddrat i den Palmsköldska
afskriften, där delarne B och C äro under gemensam öfverskrift
förenade, och vid denna flyktiga genomläsning märkt, att en del
af uppsatsen (C) ej härrörde från 1500-talet, förleddes måhända
därigenom att stämpla det hela såsom ett falsarium.
Skoklosterhandskriften borde dock hafva upplyst honom om det värkliga
förhållandet, nämligen att en af 1600-talets språkmän till
Laurentius Petris kortfattade, endast ett blad upptagande uppsats fogat
en vidlyftig utläggning2). Men ehuru den lilla skriften således på
intet sätt kan betraktas såsom något falsarium — hvilket äfven
framgår af själfva innehållet — är Laurentius Petri likväl ej dess
författare. Äran häraf tillhör hans broder Olavus Petri.
1) I denna handskrift följer därpå en annan af samme man skrifven
uppsats: Om orthographia och Prosodia veterumque förtålckadt och öfwersat aff
den gambla Edda.
2) Att döma af företalet kan denne ej gärna hafva varit någon annan än
Bureus’ lärjunge och måg Joh. Axehjelm, som i Upsala studerade under Bureus.
Bland Axehjelms efterlemnade — nu förlorade — skrifter uppräknar Stiernman
(Bibl. Sviog. II, 674): »2) Monumenta runica seu 250 cippi runici æri vel ligno
incisi cum interpolatione latina et jam usitata Svecica. 5) Tractatus de genuina
scriptura Svio-Gothica, sub titulo: Een tractat om den rätta Swea Göthiska
skrifft, des ålder, ägenskap, bruuk och nytta, uthrikes hos Giötherna och här
inrijkes; af hwad tilfälle hon är aflagdh och den Latiniska i stället igen
up-kommen etc. Alt sådant af lärde mäns skririter och förnämligast desse
runstenar bewisandes.» Den »utförligare utläggningen» är dock föga själfständig.
Den är endast en illa dold kompilation från Bureus’ Runaräfst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
