- Project Runeberg -  Samlaren / Nionde årgången. 1888 /
22

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några småskrifter af Olavus Petri. Af H. Schück

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

22 Några småskrifter af Olavus Petri.

ligt. Dock förtjänar anmärkas, att biografen här meddelar
ungefär samma uppgift, som återfinnes hos Peder Swart (Klemmings
uppl. s. 92):

En hederligh och lärd man benembd M. Oleff Petri född i Örebro
och på thenne tijdh Canick i Strengnäs, war året tilförende heem
kommen iffrå then höga schola i Wittenberg, thär han hade genom wehll
hördt then berömelige helige man Doctorem Martinum Lutherum medh
andra höglärde men i samma schola, vti hwilkes lexor thenne M. Oleff
hade wistas i 7 eller 8 år.

Uppgiften, att Laurentius Petri jämte sin broder studerat i
Wittenberg, förtjänar större uppmärksamhet. Det understuckna
bref från Laurentius Petri till Erik XIV, hvilket Hallman först
meddelat, innehåller (s. 137) en hänsyftning på brödernas
gemensamma Wittenbergerstudier. Källan till denna uppgift var måhända
Abrahamus Angermannus’ Refvtatio Erroris Herbesti. Sid. B. 2.
verso berättar utgifvaren om sin svärfader:

»Vbi primum per Dei gratiam restituta esset Lux Evangelij, mox
exemplo sui præceptoris electi Dei organi D. Martini Lutheri, a quo
veræ Theologiæ perceperat fundamenta, constanter veritatem est amplexus
et in patriam reversus, vna cum fratre M. Olao Stocholmensi Pastore ....
primus facem Euangelij in patria excitauit».

Anjou, hvilken först påpekat Angermannus’ uppgift, fann
egendomligt nog, att denne omnämt saken »så flyktigt, att ovissheten
ej hafves», och i en kort därefter författad uppsats fasthöll han sin
förut uttalade åsikt, att Laurentius Petri icke studerat i
Wittenberg. Genom biografiens annotation, som med säkerhet härrör
från 1500-talet, bestyrkes ytterligare riktigheten af Angermannus’
påstående1).

4) Är en kanske riktig utvidgning af den mera kortfattade
uppgiften hos Celsius.

1) Jämf. Anjou, Sv. Kyrkoref. Hist. II (tillägg och rättelser) samt samme
författares uppsatser i Läsning för bildning och nöje 1848, n:r 2, s. 166 och i
Smärre Bidrag till Svenska Kyrkans Hist. (1851). Se därjämte Annerstedts
Ups. Univ. Hist. I, s. 78.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:15:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1888/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free