- Project Runeberg -  Samlaren / Nionde årgången. 1888 /
65

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom IV. Af E. Lewenhaupt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom. 65

dagen, och jag mins mig aldrig ha tillbragt en sådan natt. Oviss
om hvad häraf vill bli, och om det ej är till äfventyrs en
begynnelse till den gångbara sjukan, iakttager jag det första drägliga
ögonblick, för att skrifva Min Bror till, och afbörda min erkänsla
för all både gammal och ny godhet, ty jag underlät ej att i Min
Brors sidsta bref, finna spor af de för mig mest hedrande afsigter.
Visserligen smickrar mig blotta möjligheten af en sådan tanke.
Men till denna enda njutning deraf måste jag ock, förnuftigtvis,
inskränka mig. Hvarken min ålder eller min helsa, eller mina
föregående yrken, eller mitt förhållande till högre och lägre
vederbörande, vare sig här uppe eller i stiftet, tillåta mig att vända
dit åt minsta tanke eller önskan. Men vore ock deri, för öfrigt,
någon minsta möjlighet, har jag min vän Lehnbergs l) exempel för

1) I ett otryckt bref af d. 18 Dec. 1808 skrifver Lindblom till Leopold:
))_- — — Dina reflexioner öfver Lehnbergs frånfälle utgöra ett äreminne öfver
honom, som jag af hjertats fullhet underskrifver. Äfven lämpar jag med goda
skäl på mig, hvad du skrifver om väckelsen, att vid dylika skilsmässor titta
inom grafdörren. Medgifvom att den afgångne, i det mechaniska af sitt kall ej
gjort sig oförgätlig: hvarken hans helsa eller hans korta tid lemnade honom
utrymme dertill. Men med allt detta, hvar skall stiftet få en lämplig Efterträdare?

Du nämner Upsala. Jag skulle gifva Fanten alla tre rösterna, om jag
ägde att votera, så duglig känner jag honom just på en Biskopsstol. Han har
sedan 1800 varit ledamot i Cons. Écoles, och är i denna egenskap ojämförligen
den djupaste. Men han vill icke ens emottaga förslaget och således än mindre
kräcklan. Boethius skulle ej kunna förmås att emottaga Westerås Biskopsstol,
än mindre Linköpings, om man kunde truga honom in på ett förslag. Dahl har
många egenskaper, som skulle pryda en Biskop, men han vill blott bene latere.
Ergo stryk ut Upsala rent ur tillgångarne. I stiftet är ingen af så eminenta
meriter, att Presterskapet skulle gemensamt önska honom upplyftad på denna
stol. Harlingsson får ofelbart nu, som förra gången, ett rum på förslaget, men
han känner och erkänner vid 68 års ålder, att »Tel brille au second» — — —.
Dom-Prosten och Sundevall atnbiera högeligen förslaget, och jag tror att de
göra cause commune för att vinna det. Den sednare får appui af Gref
Strömfelt m. fl. allierade, men jag kan icke förmoda, att ett sådant Westeråsiskt
(eller att bruka Harl. (ingssons) Calambour Westeråsniskt förslag kan vinna
framgång i Ö.-Götland. Hisce positis. Skall man då gå utstiftes. Af varande
Biskopar tror jag ej att någon kommer i fråga, icke ens Nordin, än mindre
Mörner. Hvart skola de då vända ögonen? På Murray, Rosenstein, Bergsten,
Lundström — Gud vet hvilka jag skall uppspinna. Murray torde in hac
pau-pertate komma mycket i fråga. Tanken, att kgn ej nämner Rosenstein, ligger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:15:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1888/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free