- Project Runeberg -  Samlaren / Nionde årgången. 1888 /
116

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörk och Upsala domkapitel. Af V. Vasenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 Mörk och Upsala domkapitel.

döma om orsakerna til sådan vidrighet. Sjelf underkastade Han sig med
nögdt sinne den Gudomeliga Försynens skickelse. Efterverlden lärer dock
undra, at vår tid låtit en så vitter och berömlig Man lida brist på det
nödtorftigaste, och dö uti fattigdom.

Det är den sista, något mystiska delen af detta uttalande, som
af Atterbom ansetts vara en tillräcklig grund för att derpå bygga
legenden om ett martyrskap för vitterheten. Låtom oss nu se till
hvilket ljus handlingarna sprida öfver saken.

Bland dessa dokument finnes ett, hvilket väl åberopas först
långt senare än det tillkommit, men hvilket vi för att i samlingen
af Mörks »meriter» iakttaga kronologisk ordning här ställa först.
Det är Mörks gymnasiibetyg. Då det samma åberopas i en
befor-dringsansökan och äfven af Wilcke citeras, finner man, att det för
sin tid måtte hafva ansetts synnerligen hedrande. Af
litteraturhistoriskt intresse är detta betyg för öfrigt derutinnan, att det
upplyser om att Törngren, medarbetaren i »Adalrik och Giöthilda»,
varit Mörks gymnasiikamrat. Betyget lyder:

Magnifice Domine Rector.

Lætissima fronte demittimus, qui sitim altioris doctrinæ in Academia
Upsaliensi explere meditantur, Joh. Forsner, And. Törngren, Laurentium
Scbiærfors, Johannem Molitz, Johannem Westman et Jacobum Mörk
Hol-mensern. Hi optime noverunt errare illos, qui credunt oscitantibus
eru-ditionem in ora delabi et doctrinam sine contentione, sine labore parari,
adeoque in Indo nostro se ita gesserunt, ut non solum diligentia præ
reliquis enituerint et ingenii bonitate in litteris haud contemnendos
fece-rint progressus, sed etiam exemplo suo commilitones ad virtutem
excita-verint. Tanta fuit excitatæ men tis industria, tantus discendi ardor, ut
quotidie major fuerit eruditionis accessio quam ætatis, nec eas dotes, quas
in illos benigna manu natura contulit, ulla negligentiæ labe deformari
passi sint. Tribus enim annis, quibus Doctorum Arosiensium lateribus
adhæserunt, ita litteris humanioribus et artibus omnibus, quas scholæ
ca-piunt, sese dederunt, ut summa cum utilitate spatia academica decurrere
queant. Et quod in duobus ultimis singulare est, lingvæ sanctæ studio
laudabiliter sese adplicuerunt et felices lyræ Apollineæ manus ita
admove-runt, ut sive vernacula sive latina canendum esset, favorem et gratiam
bonorum promeruerint. Hinc si quam hactenus institere viam, in posterum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:15:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1888/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free