Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antoine de Beaulieu. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antoine de Beaulieu. 27
ningen lemnat landet. »Den kastilianske poeten» tillbragte sina
sista år i nöd och elände. Såsom »dansmästare» uppbar han ännu
en gång, 1663, 600 daler. Detta var dock sannolikt endast en
afbetalning på hans fordran från förra tider. Ej långt derefter
synes han hafva aflidit. Hans barn anhöllo hos De la Gardie om
hjelp till hans begrafning, enär de medel kronan dertill lemnat
ej voro tillräckliga. Ännu 1675 egde de fordringar hos kronan.
Kammar-Kollegium gaf dem då försäkran att utfå återstående 470
d. svårt silfvermynt — framdeles.
Någon stor roll har väl Beaulieu spelat lika litet utanför scenen
som på densamma; många samverkande omständigheter hafva dock
bidragit till att bevara den franske ballettmästarens namn och göra
det förtjent att nämnas då talet faller på odlingen och sederna vid
drottning Kristinas hof.
Det var »Parnassus Triumphans», som sades hafva kostat
»30,000 ecus». Scenerierna voro lysande, men mycket af hvad som
erfordrades till denna ballett hade utan tvifvel förut varit användt,
t. ex. berget Parnassus. Detta var, såsom nämdt är, en ganska
vanlig beståndsdel i den tidens festligheter. I danska balletter från
Kristian IV:s och Fredrik III:s tid nämnes det ofta; vi hafva ofvan
sett det förekomma i hertig Karl Gustafs kartel 1649 och i en
ballett från 1653, »Mars introduisant les Chevaliers du Combat de
Barriere» uppträdde »les Muses dans uue Machine, qui represente le
Parnasse». Till sjelfva ballettsalensw förfärdigande förskotterade
De la Gardie 660 d.; 80 d. användes till belysningen; dessutom
erhöll Beaulieu 600 d. och en leverantör 150 d. Balletten
uppfördes trenne gånger med en veckas mellanrum.
På Kristinas födelsedag 1652 uppfördes Urbain Chevreaus
»Les Liberalitez des Dieux». Ekeblad skildrar i ett af sina bref
huruledes »Gasten, Necken och Tomtegubben voro der helt artigt
föreställda, Gasten af en lång svart karl, väl dubbelt så lång som
Polifernes i grefve Magnus’ tåg i kröningen; Necken var fyrmunnad
samt med en lång kattrumpa; Tomtegubben var en öfver måttan
liten menniska. Der sågs näppeligen mer än hatten och fötterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
