Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antoine de Beaulieu. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antoine de Beaulieu. 29
eoffre de madame Sainte Brigide son chef et aussi son sillice, qui
etait en un pacquet a coté de son corps et les ayant mis dans un
mouchoir blanc me retirai en mon logis en faisant refleetion sur
ce que je venait de faire». När han då besinnade, att han var den
ende närvarande katolik, och att sålunda misstankarna för rånet
i första rummet borde drabba honom, blef han orolig. Vid
återkomsten till Stockholm tog han derföre sin tillflykt till franske
gesandten De la Thuillerie, som dit anländt efter att hafva såsom
medlare öfvervarit fredsslutet i Brömsebro. Denne lofvade honom
sitt skydd, mot vilkor att han erhölle relikerna. Beaulieu afstod
dem samt lemnade tillika ett intyg, hvarur ofvanstående anförande
är hemtadt, till bestyrkande af relikernas äkthet
Gaspart C. De la Thuillerie, som bland andra titlar äfven bar
den af »comte de Courson», önskade att i sin sockenkyrka Courson
des Carrières, i departementet Yonne, få bevara dessa reliker och
utverkade sig medgifvande dertill af biskopen i Auxerre medelst
en skrifvelse, hvari han anhåller att få »exposer ces reliques aux
jours sollenels à la dévotion des fidels et encore d’instituer une
confrairie dans icelle eglise en Fhonneur de cette sainte». Vidare
utfärdade han en attest, daterad Courson d. 18 Febr. 1653, i
hvilken ban betygar »en notre conscience la relique, pour Fexposition
et veneration de laquelle nous avons supplié monsieur Féveque
d7Auxerre de nous donner sa permission, etre le vrai chef et cilice
de Sainte Brigide de Suéde pour nous avoir été donnés l’un et
1’antre par un bon catholique.....» Följden blef en med högtidlig
procession under tillopp af en stor folkskara firad translation af
dessa reliker, hvarom ett nytt intyg utfärdades, dateradt d. 29
Nov. 1654 »au chateau de Courson».
Alla dessa åberopade handlingar förvaras ännu i original i
departementet Yonne’s arkiv. Den nyligen aflidne grefve Paul
Riant hade af dem förskaffat sig vidimerade afskrifter, från hvilka
vår berättelse är hemtad. För åtskilliga år sedan erhöll han äfven
ett bref från kyrkoherden i Courson, hvarur vi äro i tillfälle att
meddela följande utdrag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
