Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Heysig-Ridderstjerna. I. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Johan Heysig-Ridderstjerna.
skrift», »hvilket bemerkes med dee tu ordh O och R i ordet
Huper-borisk»1).
Att Heysig med sin beundran för Rudbecks snille och sitt
lifliga intresse för fornkunskap och historia skulle hänföras af
Atlantican, var naturligt. Af en anteckning nedskrifven under
hans vistelse i London i Nov. 1681 framgår ock att han vid denna
tid umgicks med tanken på att skrifva en Dissertatio de Atlantica
una cum judicüs clarissimorum virorum de hoc opere. Denna
afhandling blef i likhet med så många andra af den idérike Heysigs
otaliga påtänkta literära och vetenskapliga arbeten aldrig skrifven,
men den senare delen af förslaget hade han redan före sin utresa
satt i värket genom utgifvande af de ofvannämnda »Testimonia.»
Troligen i Juli 1681 utkom nämligen i Upsala från Curios
tryckeri första afdelningen af dessa »Testimonia». De inledas med
ett kort »Lectori Salutem», undertecknadt H. Z.2), hvari utgifvaren
censura in alios possit abstinere. Lege et scribe, quod aliorum de hoc
pro-grammate sit judicium. Ipse enim sio eo gloriatur, quasi nihil unquam in hac
Academia tam imperiose eleganterque scriptum fuerit.»
1) Denna är tryckt i Upsala i patent-folio sålunda:
Den
Fremmande
Mannhafftige Cometen
Hans Iacob
Till Åminnelse.
Här legges JORD i IORD
Men then uthan Synd war lörd
Gudz Ord skal mig aff IORD
Föra til sitt Bwiga Bord.
Skrifwit aff ett
Gamalt urminnes HyperbORISK
mot Fremmande
Hiertelagh.
2) Detta sätt att beteckna sitt namn hade den följden, att Bartholinus
framkom med den tillvitelsen att Rudbeck själf sammantiggt och utgifvit dessa
testimonia, Dpræsertim quod nomen collectoris integrum prima pagina non
aperiat, sed tantum H. Z. iisque initialibus litteris neminem inträ Sueciæ eruditos
latere deprehenderit» hvilket gaf Petrus Salanus anledning att i noterna till sin
upplaga af Egils och Asmunds Saga (Ups. 1693) utbrista, sedan han omnämnt
Bartholini smädelse: »Sed pluribus gaudet nostra patria viris doctis, quam
quos Ungarus quispiam, aut alius peregrinus per breve spacium explorare queat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
