Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utdrag ur Atterboms bref till Lindblad. Af M. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utdrag ur Atterboms bref till Lindblad. 25
min danske ungdomsvän Molbech, som sjelf var en temlig »Phos-
phorist», fann detta uttryck nog mycket vågadt och betänkligt.
Det torde dock hända, att Mingande tårar» verkligen gifvas; och
kanske är min tacksång »till den hädangångna» just i sådana skrif-
ven. I alla fall har Du — och huru skulle Du kunnat annat? —
bakom och emellan mina arma rader läst det outsägliga, hvilket
de fåfängt gjort sitt bästa att utsäga. Skall någonting göra, att
denna deras oförmåga minskas i mina egna ögon: så är det med-
vetenheten, att de i din brodersjäl funnit ett så djupt och skärt
genljud. Ja, de tillhöra, troligen, det bästa jag skrifvit; jag tycker
det sjelf; — och ändock — —! Ack, min Broder! först i en annan
verld hoppas jag få något grundligare lära »konsten att med ord
i melodiska slutfall tala de himmelskas tungomål»1).
För öfrigt har jag gjort allt, hvad omständigheterna medgifvit,
till min Ö3s2) förbättrade utstyrsel. Men hvilka omständigheter!
För de få, som veta, att jag alltifrån begynnelsen af denna re-
vision varit omhvärfd af dödens skuggor, att jag genomfört och
fullbordat den så godt som omedelbart i min långsamt häntynande
makas sjukrum, bör det (liksom för mig sjelf) förefalla mirakulöst,
att jag så pass kunnat dermed lyckas; att jag i min fantasi mäk-
tade upp-besvärja ett solsken, som kanske ingenstädes förråder
dysterheten och grämelsen af besvärjarens hjerta. — Utan tvifvel
kunde, under andra förhållanden, ännu flere förbättringar blifvit
gjorda. Nu är det, som det är; — och får vara så.
Ebba var under de sista åren mycket ifrig, att jag skulle komma
till befattningen med denna länge tillämnade nya upplaga, och
misslynt öfver hvarje arbete, som vållade nytt uppskof dervid. Det
fanns ej mycket, som under hennes sista plågotid kunde gifva henne
glädje; men att jag ändtligen höll på med detta verk, och att om-
sider den nya upplagans tryckning var i full gång, samt att den
skulle bli så vacker, intresserade henne lifligt. Underrättelsen, att
jag nyss hade med posten afsändt slutet af manuskriptet, erhöll
1) Se Lindblads bref »Samlaren 1888».
2) Lycksalighetens Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
